December är en månad då många svenskar handlar och konsumerar mycket, bland annat för att julklappar ska inhandlas.

Men vad och hur vi konsumerar är på väg att förändras.

Nu sprids en jättetrend bland svenska konsumenter, rapporterar Svensk Handel:

Allt fler väljer att handla julklappar second hand.

Tydlig trend

Hela 25 procent av svenskarna uppger att de kommer att handla julklappar second hand i år.

Var fjärde svensk uppger alltså att någon av de klappar de köper kommer att inhandlas på second hand.

Det framgår av Svensk Handels julrapport 2024.

Även tidigare har många handlat på second hand, men intresset har ökat på senare år.

Second hand har flera fördelar – det är ofta både billigare och bättre för miljön. Det utgör också i viss mån en kontrast till andra trender i handeln.

– Även fast allt fler handlar via onlineplattformar från tredje land ser vi också samtidigt hur fler väljer att handla mer hållbart, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel, i ett uttalande.

Skickar passning till regeringen

Från Svensk Handel tar man samtidigt tillfället i akt att skicka en passning till regeringen. Intresset för second hand hade kunnat vara ännu större om rätt åtgärd vidtas, menar man.

– Vi tror att betydligt fler paket under granen hade kunnat vara inköpta second hand om regeringen gjorde slag i saken och sänkte momsen på second hand, säger Maria Mikkonen.

Intresset för att handla second hand skiljer sig dock lite åt mellan olika grupper, enligt Svensk Handels julrapport.

Att köpa julklappar second hand är vanligast i de yngre åldersgrupperna. Det är också fler kvinnor (27 procent) än män (22 procent) som avser att köpa julklapp second hand.

Därför handlar man second hand

Den främsta drivkraften bakom second hand-trenden tycks vara miljö- och klimathänsyn. Ekonomiska hänsyn är den näst främsta drivkraften, visar en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, rapporterade Forskning.se tidigare i höst.

Andra viktiga skäl att handla second hand är möjligheten att hitta trendiga designkläder och unika produkter, enligt undersökningen.

– Det är positivt att miljö rankas så högt bland dem som handlar begagnat. Många svarade även att de vill handla mer begagnat, men faktorer som pris, utbud och tillgänglighet hindrar dem från att göra det, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

Foto: Kevin Dowling

Text: Redaktionen

Gemensamt i fallen är att pensionärerna i fråga inte bor kvar i Sverige, och därmed inte har rätt till den ersättning som blivit utbetald.

Det avslöjas i en ny granskning av Sveriges Radio Ekot som visar att personer felaktigt fått pengar från Pensionsmyndigheten i över tio år.

Flyttat utomlands

Bara under 2024 har hittills tolv fall upptäckts.

I ett av fallen riktas återkraven mot en 103-årig pensionerad kvinna som är folkbokförd utanför Stockholm. 

Enligt en anhörig hade kvinnan dock flyttat utomlands och i Pensionsmyndighetens beslut om återkrav framgår att 103-åringen kan ha bott utanför Sverige så länge som 20 år.

Hon har samtidigt fått garantipension och bostadstillägg, vilket är förmåner som man egentligen bara har rätt till om man bor i Sverige.

I en del fall handlar det också om felaktiga utbetalningar av äldreförsörjningsstöd av samma skäl.

Måste utgå från registret

Är en person skriven i Sverige måste Pensionsmyndigheten utgå från att det stämmer.

Det säger generaldirektören Anna Pettersson Westerberg till Ekot.

– Om människor är folkbokförda på en adress och det ser ut så i statistiken och registren, då är det ju den information vi får gå på.

Gett besked om folkräkning

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till radion att regeringen har lovat stora resurser till Skattemyndigheten för att kontrollera vilka som bor i landet och vilka som inte gör det.

Det ingår i den folkräkning som regeringen för ett år sedan gav besked om att gå vidare med. 

Skatteverket har fått uppdraget att ta fram en lägesbild över Sveriges befolkning som ska ge aktuell information om vilka som bor, vistas och verkar i Sverige.

– Vi behöver veta vilka som befinner sig i Sverige. Därför pågår nu en palett av åtgärder för att få till en folkräkning. Uppdraget till Skatteverket om att ta fram en nationell lägesbild är en viktig del i det arbetet, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande förra året.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av de som är folkbokförda, de som har samordningsnummer och hur samordningsnumren används. Den ska också ge information om relevanta grupper som finns och verkar i Sverige men som inte är eller ska vara folkbokförda.

Genrefoto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Dagens regelverk tillåter inte att man placerar onoterade tillgångar på ett investeringssparkonto, ett så kallat ISK.

Däremot är det grönt ljus när det gäller en annan vanlig sparform – kapitalförsäkringar.

Det innebär att tillgångarna beskattas med en schablonmässig avkastningsskatt som efter nyår kommer ligga på drygt 0,9 procent, till skillnad från skatt på tjänsteinkomst eller näringsverksamhet som är mycket högre.

"Hög risk för fel"

Nu pekar Skatteverket ut kapitalförsäkringar som ett riskområde för skatteflykt, rapporterar Dagens industri.

Som följd av otydliga regler för skatteflykt och en rättsosäker situation riskerar staten att gå miste om rejäla skatteintäkter.

– Det finns hög risk för fel och fusk, framhåller myndigheten i ett PM till finansdepartementet, enligt tidningen.

Uppmanar regeringen

Skatteverket vädjar därför till regeringen att en utredning måste tillsättas för att sätta stopp för skatteflykt i kapitalförsäkringar, som totalt huserar 960 miljarder kronor i Sverige och ytterligare 235 miljarder i utländskt sparande.

Hur utbrett fusket dock är kan inte myndigheten svara på i dagsläget.

Granskningar mellan 2021-2023 har enbart resulterat i korrigerad skatt på 93 miljoner kronor och "skattetillägg motsvarande 11 miljoner kronor för totalt 140 personer”.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till Skatteverkets uppmaning.

1,5 miljoner privatpersoner

Att spara i kapitalförsäkring har blivit allt vanligare. Enligt siffror från Svensk försäkring hade omkring 1,5 miljoner privatpersoner en kapitalförsäkring i slutet av 2022.

Det genomsnittliga sparandet för privatpersoner var då nästan 300 000 kronor per person.

– Både företag och privatpersoner kan spara i kapitalförsäkring, som är ett ”skal” för olika sparprodukter där försäkringstagaren bland annat kan välja förmånstagare och periodiserad utbetalning, framhåller Svensk Försäkring och tillägger:

– Kapitalförsäkring ska inte förväxlas med ett pensionssparande då det är möjligt att ta ut hela eller delar av sparkapitalet under sparandeperioden och kapitalet därmed inte är inlåst till pensioneringen.