Centerpartiet och Arbetarpartiet i Norge vill skrota två elkablar till Danmark till 2026.

Det rapporterar norska medier.

Beskedet får Ebba Busch att rasa.

Om Norge gör verklighet av dessa planer kommer det att drabba hela Europa, varnar ministern.

– Det kommer att bli en fullständig katastrof. Det kommer att påverka både Sverige, Danmark, Norge och Polen och får ringeffekter över hela energisystemet i Europa, säger Busch till NTB enligt Dagbladet.

"Konsekvenser även för Norge"

Enligt Ebba Busch är energisystemen mellan Norge och Sverige idag så pass sammanflätade att det man gör idag kommer få effekt på annat dagen efter.

Hon hymlar inte med att det kan bli konsekvenser även för Norge själva.

– Det betyder att om Sverige kommer att påverkas av Danmark eller Tyskland så får det konsekvenser även för Norge, säger ministern.

Priserna skenade

Precis som i Sverige rusade elpriserna i Norge under förra veckan.

I torsdags låg priset på uppemot 13 norska kronor per kilowattimme.

Den norska investeraren Øystein Stray Spetalen har hävdat att priserna beror på “spekulanter som sitter och spekulerar med norsk el, fram och tillbaka”, skriver Dagbladet.

Miljardären har en klar idé om vad som behöver göras.

– Det här är så allvarligt för Norge att det är helt otroligt. Det finns bara en sak att göra: kapa de här kablarna imorgon, säger han till tidningen.

"Norrmän går i konkurs"

Enligt Øystein Stray Spetalen är det i första hand spekulanter i andra länder som “manipulerar priserna”.

– Danskar och tyskar och handelsföretag runt om i Europa sitter och manipulerar, medan norrmän går i konkurs för att naiva norska politiker inte förstår vad de utsätts för, säger norrmannen.

LÄS MER: Ebba Busch bryter tystnaden – efter elprischocken

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nästa vecka kommer både amerikanska Fed och svenska Riksbanken att lämna nya räntebesked.

I båda fallen förväntar sig de flesta en sänkning med 0,25 procent.

Samtidigt oroar sig allt fler för den svaga kronan.

Och nu kommer Danske Bank med en dyster prognos om kronans utveckling det kommande året, rapporterar Di.

”Kommer att vara svag”

Att det blir en ny räntesänkning när Riksbanken meddelar sitt besked den 19 december räknar de flesta med.

En enkät som SEB har gjort bland investerare i obligations- och kreditmarknaden visar att 95 procent tror på en sänkning med 25 punkter, rapporterar Placera.se.

Men en annan viktig fråga är hur kronan kommer att utvecklas under 2025, eftersom den svaga kronkursen väcker stor oro hos många.

Enligt Danske Bank finns det en stor risk att kronan kommer att vara fortsatt svag.

Man ser också en risk att kronan drabbas negativt av ogynnsamma framtidsbesked från Fed.

– Vår prognos är att kronan kommer att vara svag och faktiskt tappa ytterligare mot dollarn under 2025. Vi tror inte på någon kronrevansch, säger Danske Banks seniorstrateg Maria Landeborn till Di.

Beroende av omvärlden

När det gäller den svenska ekonomins utveckling understryker hon också att Sverige är väldigt beroende av omvärlden. Det handlar inte bara om USA, utan också om Europa.

– Vi behöver se att industrikonjunkturen blir bättre i Tyskland och Frankrike. ECB är den centralbank som varit onödigt orolig för inflationen med tanke på att tillväxten och efterfrågan är så svag i Europa, säger Danske Banks seniorstrateg till tidningen.

Förväntningar på Riksbanken

Oron för kronans utveckling är fortfarande stor, och hur penningpolitiken kommer att se ut framöver är fortfarande osäkert.

Många väntar sig dock en expansiv penningpolitik för att den svenska ekonomin ska få chansen att återhämta sig.

Nyligen gick bland annat Länsförsäkringar ut och krävde att Riksbanken måste gå längre för att ”trygga återhämtningen”.

– Riksbankens nuvarande plan att stanna strax över två procent räcker sannolikt inte. Det riskerar att hålla tillbaka återhämtningen i onödan. Med låg inflation och fortsatt osäkerhet i omvärlden är en ränta på 1,5 procent mer i linje med vad ekonomin troligtvis behöver, säger Länsförsäkringar chefsekonom Alexandra Stråberg i ett uttalande.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen