Eller är det lussekatter det bjuds på?

Kanske saffransbullar eller djävulskatter?

Svenska folket är inte eniga om vilket namn som gäller för det populära bakverket som har fått en självklar plats i jul- och luciafirandet.

Det visar en ny undersökning från mejerijätten Arla.

– Oavsett om man säger "lussekatt" eller "lussebulle", kan vi konstatera att de saffransgula godsakerna engagerar och verkar ha en självklar plats i det svenska jul- och luciafirandet, säger Karolina Sparring, kock och matinspiratör på Arla, i en kommentar.

Riskerar försvinna

Sex av tio personer i åldern 18-34 uppger att de kallar bakverken för “lussebullar”.

För folk äldre än 35 år är det andra bullar. Där uppger nästan 80 procent att man använder frasen “lussekatter” för att beskriva bullarna.

Att det är den äldre generationen som använder det klassiska namnet får bland annat Sveriges Radio att dra slutsatsen att "lussekatten" är på väg att "dö ut".

Inger rätt eller del

Men finns det något svar på vilket namn som egentligen är rätt?

Egentligen inte, om man frågar experterna. 

Språket, liksom recepten, har utvecklats med tiden.

– Jag är född på 1970-talet och då sa vi alltid lussekatter, men nu hör jag ofta dagens barn kalla det för lussebullar, säger Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, till Ljusnan.

LÄS MER: Nytt förbud i svenska luciafiranden – “väcker obehag”

Syftar på djävulen

Det äldre namnet, lussekatt, kan förbrylla. Särskilt eftersom bakverken inte ser ut som katter, vilket gör kopplingen till lucia långsökt.

– Faktum är att förledet lusse- kanske inte har något med lucia att göra heller, framhåller experterna hos Språkkonsulterna.

Sannolikt kommer prefixet från Lucifer, det vill säga djävulen.

– Vetebullen kom ursprungligen från Tyskland och var en gåva från Jesus till snälla barn. Anledningen var att djävulen gick runt i kattskepnad och gav barnen smisk, så för att skrämma bort den ljusskygga dummingen gav man barnen saffransgula bullar, förklarar Språkkonsulterna. 

LÄS MER: Populär jultradition skippas i Sverige

Funnits i 400 år

Bullen kom till Sverige i slutet av 1600-talet. Då gick den även under namnet döbelskatt eller dövelskatt.

Kärt barn har många namn, konstaterar Christel Larsson.

– Dövel eller dyvel betyder ”djävul” och djävulen gestaltades ofta förr i tiden som en kattskepnad.

Foto: M. af Kleen

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen