UPPGIFTER: Tvärvänder om elskatten

2024 12 12

Under Tidöregeringens första tid vid makten har elskatten höjts med 12 procent.

Förra året höjdes den med 4,5 öre per kWh och vid årsskiftet höjs den med 1,5 öre per kWh.

Elskatten höjs automatiskt som en del av indexuppräkningen, men Tidöpartierna har tidigare lovat att pausa indexeringen.

I valrörelsen lovade M, L och KD att sänka elskatten.  

– Om Damberg (dåvarande finansminister, reds anm) inte klarar av att sänka elskatten kan jag ta över, framhöll finansminister Elisabeth Svantesson (M) innan valet 2022.

Uppgifter: Vänder om skatten

Trots löftena har elskatten alltså höjts.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har förklarat höjningarna med att behovet av att lösgöra pengar till stora satsningar på elsystemet har vägt tyngre.  

– I budgetprioriteringar så har de gjort det, sade hon till SVT i slutet av oktober.

I dag låter det dock annorlunda.

Enligt Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt är regeringen på väg att tvärvända i frågan.

I stället för att höja elskatten planerar Tidöpartierna att sänka den omstridda skatten, uppger Sjöstedt.

– Det är föremål för förhandling, as we speak, säger han till GP.

Sverigedemokraterna har också framhållit att man vill sänka elskatten. Trots det har partiet inte stoppat regeringens höjningar.

Enligt Oscar Sjöstedt har SD tvingats prioritera en annan fråga.

– Vi sa att vi skulle komma till rätta med de höga drivmedelspriserna, det har vi ju gjort. Jag och Jimmie sa att dieseln skulle bli 10 kronor billigare per liter, det är den, säger han till GP och konstaterar att det nu är läge att ”skifta fokus till elpriserna”.

Fakta elskatten

- Elskatten är en fast kostnad som tas ut för varje enskild kilowattimme el som du har använt. Det är alltså inte en procentuell andel av dina kostnader som det är för moms eller inkomstskatt. Kunder kan minska sina kostnader för energiskatt genom att använda mindre el.

- Från och med 1 januari 2018 betalar kunder elskatten genom sin elnätsfaktura. Innan år 2018 betalades energiskatten via elhandelsfakturan. Det är elnätsföretagen som fakturerar elskatt och som sedan redovisar och betalar pengarna vidare till Skatteverket.

- Elskatten höjdes från och med 1 januari 2024 till 53,5 öre per kWh (inklusive moms). Höjningen motsvarar 4,5 öre per kWh då energiskatten 2023 var 49 öre per kWh. Denna skattesats gäller för de flesta kunder i Sverige. 

Källa: Konsumenternas Energimarknadsbyrå

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: USA skickar ut krigsfartyg – eskalering nära

2025 10 24

Den amerikanska militären skickar ut ett krigsfartyg mot Trinidad och Tobago.

Fartyget kommer att ingå i gemensamma övningar nära Venezuelas kust, samtidigt som spänningarna mellan diktaturen och USA fortsätter att eskalera.

Från och med söndag och fyra dagar framöver kommer fartyget USS Gravely att lägga till i Port of Spain, rapporterar AFP.

En kontingent amerikanska marinsoldater kommer att delta i övningarna med Trinidad och Tobagos försvar.

Samtidigt varnar USA:s president Donald Trump för att attacker mot påstådda narkotikasmugglare från Venezuela kan börja utföras på land.

– Land står på tur, säger Trump enligt The Guardian och tillägger:

– Och vi kanske går till senaten med det, vi kanske går till kongressen och berättar om det för dem, men jag kan inte tänka mig att de skulle ha några problem med det.

Jämför med al-Qaida

USA har hittills utfört sammanlagt nio attacker mot narkotikahandlare i Karibien samt Stilla havet. Minst 37 personer har dött.

Trumpregeringen beskriver de utpekade narkotikahandlarna som terrorister.

– Precis som al-Qaida förde krig mot vårt hemland, för dessa karteller krig mot vår gräns och vårt folk, framhåller USA:s försvarsminister, numera krigsminister, Pete Hegseth.

– Det kommer inte att finnas någon tillflykt eller förlåtelse, enbart rättvisa.

LÄS OCKSÅ: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Teorin: vill störta Maduro

En del analytiker har spekulerat i om de amerikanska insatserna mot fartygen egentligen är en förevändning för att störta Venezuelas diktator Nicolás Maduro.

Flera demokrater, samt några republikaner, har ifrågasatt administrationens attacker

– Nu flyger vi B52:or längs Venezuelas kust och pratar om regimskifte? Hur ofta har ett regimskifte fungerat bra för USA, oavsett om det varit Vietnam, Kuba, Irak eller Afghanistan? Det försätter amerikanska liv i fara, och det gör oss inte tryggare. Det har motsatt effekt, säger demokraten och senatorn Mark Kelley till MSNBC.

Trump har inte kommenterat om han vill döda eller störta Maduro, som han beskriver som en terrorist.

LÄS MER: Dubbelattack mot Ryssland

Foto: U.S. Navy photo by Paul Farley/Released

Text: Redaktionen

JUST NU: Helt nytt straff ska införas i Sverige

2025 10 24

Ett nytt straff ska införas i Sverige.

Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på fredagsmorgonen.

Den nya påföljden som föreslås kallas för säkerhetsförvaring.

I praktiken handlar det om en tidsobestämd påföljd som gör det möjligt att fortsätta hålla en person inlåst, om risken för att nya grova brott ska begås bedöms som stor.

– Vissa brottslingar är så farliga för vårt samhälle att de inte bör släppas ut per automatik. I dag finns ingen möjlighet att fortsätta inlåsningen även om riskerna för nya grova brott är väldigt stora. Med det här nya straffet skapar vi ett verkligt skydd för potentiella brottsoffer och samhället i stort mot samhällets farligaste individer, säger Gunnar Strömmer i ett uttalande.

Ska användas vid återfall

Påföljden ska kunna användas för personer som har återfallit i allvarlig brottslighet mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, enligt regeringen.

– Eller som har begått sådana brott vid upprepade tillfällen, och som bedöms ha en hög risk för återfall i sådan brottslighet. Det kan till exempel handla om grova vålds- och sexualbrott, framhåller Justitiedepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

Införs till våren

Från och med 1 mars 2026 är tanken att det nya straffet ska kunna dömas ut.

Den som tilldelas påföljden kommer först att “avtjäna en tid som motsvarar längden på det straff som hade dömts ut om fängelse hade valts som påföljd”.

– Skillnaden mot vanligt fängelse är att personen kommer att avtjäna ytterligare fyra till sex år till, att ingen villkorlig frigivning kommer att ske och att säkerhetsförvaringen kan förlängas av domstol vid påtaglig risk för att den allvarliga brottsligheten ska fortsätta, förklarra Gunnar Strömmer i en debattartikel i Expressen.

Det kommer inte finnas någon gräns för hur många gånger en förlängning kan beslutas.

Regeringen har nu lämnat över remissen till Lagrådet.

LÄS MER: “Ser värre ut än Northvolt” – ny tung konkurs kan vänta i Sverige

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen