”Vänj er” – dystert besked till Sveriges hushåll

2024 12 12

Elpriserna har skjutit i höjden i mellersta och södra Sverige under onsdagen och torsdagen.

Elområde 3 och 4 kan förvänta sig timpriser på över 8 kronor per kWh under de timmar då efterfrågan på el är som högst.

– Dagens dygnsmedelpris på el i södra Sverige är det högsta sedan veckan innan jul 2022, mitt under energikrisen, Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på elhandelsbolaget Bixia.

Det vindstilla vädret i Tyskland pekas ut som boven i dramat.

– Anledningen är att Europas snabba omställning till förnybar energi har gjort elproduktionen mer väderberoende. Låg vindkraftsproduktion kombinerat med kyla leder därför till tillfälliga pristoppar som även påverkar oss i Sverige då vi är tätt sammankopplade med den europeiska elmarknaden, förklarar Johan Sigvardsson.

Då sjunker elpriserna

De skyhöga elpriserna i södra och mellersta Sverige förväntas bli ännu högre under torsdagen och ligga kvar på mycket höga nivåer under fredagen.

Men sen vänder det.

Enligt Bixia kan hushållen dra en lättnadens suck på lördag, då elpriserna förväntas sjunka.

Elhandelsbolaget baserar prognosen på tre saker:

- Elförbrukningen minskar under helgen

- Temperaturen blir mildare

- Vindkraftsproduktionen ökar

Svenska kraftnät uppmanar: Vänj er

Den som hoppas på att höga elpristoppar ska försvinna i framtiden kan behöva tänka om.

Svenska kraftnät, som ansvarar för elsystemet i Sverige, konstaterar att höga pristoppar och stora prisskillnader mellan elområdena kommer att finnas kvar.

– Det kommer vara prisskillnader för våra barnbarn också. Det är det nya normala och alla kommer behöva vänja sig, säger Marcus Ström, enhetschef driften Svenska kraftnät, till GP.

Svårigheten att transportera el från norr till söder är det största problemet för det svenska elsystemet, enligt Svenska kraftnäts enhetschef.

– Den kraften kommer inte ner för vi har inte nog med ledningar. Vi kan inte transportera den ner genom Sverige, och då får vi priser som sprider sig från Europa upp i Sverige i stället, säger han till tidningen.

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium.

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen.

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg.

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar"

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

– Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen