En miljon svenskar drabbade – vanlig juridisk miss

2024 12 11

Hela 14 procent av svenska folket har ställts inför samma typ av juridiska problem.

Utmaningen är mer eller mindre oundviklig för större delen av befolkningen och det är bara en tidsfråga innan man behöver konfronteras med situationen.

En miljon drabbade

När en anhörig dör är det inte bara en personlig förlust – utan ofta upphov till en lång och komplicerad juridisk arvsprocess som ibland kan få förödande konsekvenser inom familjen.

I Sverige har motsvarande drygt en miljon svenskar känt sig orättvist behandlade vid en arvsfördelning, enligt en ny Sifo-undersökning.

– Det är en känslomässigt påfrestande situation och det är lätt att frågor om rättvisa uppstår. Jag stöter ofta på situationer där familjemedlemmar blivit osams om hur tillgångar ska fördelas, säger Arne Larsson, jurist och expert inom arvsrätt på Familjens Jurist, i en kommentar.

Vanlig missuppfattning

Enligt experten beror mycket av den upplevda orättvisa behandlingen på att man helt enkelt inte känner till hur reglerna ser ut när en närstående går ur tiden.

– En vanlig missuppfattning är exempelvis att sambor ärver varandra, men utan testamente ärver de ingenting, inte ens om de har gemensamma barn, säger Arne Larsson.

– Det är också vanligt att man blir osams om saker med stort sentimentalt värde, som porslin, smycken, eller en familjestuga, där stugan dessutom kan ha ett stort ekonomiskt värde och förväntningarna skiljer sig åt.

Lagen säger motsatsen

Sifos undersökning visar också att omkring hälften av befolkningen, 44 procent, inte är juridiskt förberedda på att hantera en arvsfördelning.

Och det finns fler vanliga missuppfattningar än de ovan nämnda. Till exempel tror 14 procent av svenska folket att man kan göra sina barn helt arvlösa – vilket är helt omöjligt enligt svensk lag.

– Det händer att efterlevande får ta del av oväntad information vid en bouppteckning, som att det finns barn från tidigare relationer eller att en del av arvet gått till en vän eller organisation utanför familjen, säger Arne Larsson.

– Om man väljer att avvika från den traditionella arvsordningen och fördela arvet på ett sätt som kan uppfattas som oväntat, kan det vara klokt att dela detta med sina närstående i förväg. Då får man möjlighet att förklara sina val och säkerställa att de som står en nära känner sig trygga med fördelningen.

Familjens Jurists uppmaningar för att underlätta arvsfördelningen

- Skriv ett väl utformat och rättvist testamente

- Planera arvet trots få tillgångar

- Tydliggör eventuella förskott på arvet

Foto: B. White

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen