Ukrainska folket säger ja – till omstridd lösning

2024 12 11

En stor majoritet av ukrainarna säger ja till en omdiskuterad lösning.

Ukraina drömmer inte bara om fred, utan också om ett Natomedlemskap för att landet ska kunna känna sig säkert under lång tid framöver.

En stor majoritet av det ukrainska folket är redo att acceptera en så kallad ”västtysk” modell för att få gå med i Nato.

Hela 70.3 procent av ukrainarna stödjer en sådan lösning, enligt en undersökning från New Europe Center, rapporterar Kyiv Independent.

”Västtysk” modell för Natointräde

Enligt förslaget skulle Ukraina alltså bli medlem i Nato på villkor som påminner om hur Västtysklands Natomedlemskap var utformat under Kalla kriget, när landet var separerat från Östtyskland.

Ett sådant Natointräde skulle innebära att hela Ukraina blir Natomedlem i formell mening, men de av Ryssland ockuperade territorierna skulle inte omfattas av alliansens försvarssamarbete förrän de blivit befriade från Ryssland.

Västtyskland gick med i Nato 1955, medan de östtyska territorierna ingick i försvarsalliansen först efter Tysklands återförening 1990.

Attityden förändras

Ukrainas situation på slagfältet är svår, vilket också återspeglar sig i den nya opinionsmätningen, enligt New Europe Center.

Det ukrainska folket är starkt misstroende mot Ryssland och generellt sett ovilliga att göra eftergifter. Men det är ändå fler som är redo att kompromissa nu jämfört med förra året, rapporterar tidningen.

Ukrainarna vill dock ha säkerhetsgarantier från väst för att över huvud taget kunna tänka sig en vapenvila. Många är rädda att en vapenvila bara skulle innebära att Ryssland får chansen att återhämta sig för att kunna inleda en ny fas av kriget.

64,1 procent av ukrainarna tror inte att samtal med Ryssland är någon bra idé – såvida man inte får säkerhetsgarantier från väst.

30 procent uppger dock att de vill se förutsättningslösa förhandlingar, enligt undersökningen.

Zelenskyj öppnar för lösningen

När det gäller den ”västtyska” lösningen på Natofrågan har även president Volodymyr Zelenskyj sagt att om Ukraina går med i Nato, kan det hända att försvarsalliansens artikel 5 inte kommer att tillämpas i omstridda territorier.

Det beskedet gav Zelenskyj den 1 december, efter att tidigare ha avfärdat lösningar som innebär att Ukraina tvingas till kompromisser av det slaget.

LÄS OCKSÅ: Så kan Ukraina bli Natomedlem – till ett högt pris

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten. Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren.

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…”

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen