Arbetsförmedlingen: Här är 5 yrken som behöver personal just nu

2024 12 09

Nu informerar Arbetsförmedlingen om vilka yrken som behöver arbetskraft.

Det är alltjämt ett tufft läge på den svenska arbetsmarknaden.

Räntehöjningarna slog hårt mot konjunkturen och Sveriges ekonomi har ännu inte känt av räntesänkningarnas effekter vad gäller jobbskapandet.

Arbetsförmedlingen framhåller dock att det finns en del yrken där det är enklare att få jobb än andra.

Här är 5

Myndigheten har via sin hemsida uppdaterat vilka yrken som toppade listan bland deras nypublicerade lediga jobb.

Här är 5 yrken som behöver personal just nu:

- Företagssäljare

- Grundutbildade sjuksköterskor

- Lager- och terminalpersonal

- Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård, äldreboende och habilitering

- Personliga assistenter

Motorbranschen i behov

Arbetsförmedlingen meddelar även att motorbranschen är i behov av arbetskraft.

Enligt en ny rapport från branschorganisationen Transportföretagen behövs 6 000 nya medarbetare till motorbranschen fram till 2026. 

– Två tredjedelar av företagen i branschen säger att de kommer att behöva rekrytera personal det kommande året, främst mekaniker och tekniker, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjningen på Transportföretagen.

Av flera orsaker

Det finns flera orsaker bakom det stora behovet i motorbranschen, förklarar Luoma.

– Dels handlar det om pensionsavgångar, dels om att behovet av transporter i samhället successivt ökar vilket i sig innebär fler verkstadstimmar. Men även att för få personer väljer att utbilda sig till de här yrkena.

Nya siffror

Statistiska centralbyrån har publicerat nya siffror som visar hur många lediga jobb som finns i landet.

Under tredje kvartalet 2024 uppgick det totala antalet lediga jobb på arbetsmarknaden till 122 700.

– Det totala antalet lediga jobb avser hela ekonomin. Av dessa fanns 99 300 i näringslivet, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Antalet lediga jobb inom offentlig förvaltning uppgick till 20 700, varav 6 900 inom statlig sektor och 9 600 respektive 4 300 inom kommuner och regioner. Utöver detta fanns 2 700 lediga jobb i Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen


JUST NU: Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Svenskar som jobbar kommer tvingas betala för flera av Socialdemokraternas nya förslag.

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstids­förkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbets­livet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


JUST NU: Jättebesked från Lidl

2025 06 02

Lidl växer så det knakar.

Sedan 2020 har lågpriskedjan ökat sin omsättning med 43 procent. Det senaste verksamhetsåret landade omsättning på nästan 19 miljarder kronor – en ökning med omkring två procent.

Flera nya butiker

Nu planerar Lidl att öppna sju nya butiker i Sverige. Butikerna ska slå upp portarna i bland annat Sollefteå, Mora och Borås. Den långsiktiga ambitionen är att dagens 205 butiker ska utökas till hela 300 butiker.

Men det finns orosmoln på himlen. Lidl:s tillväxttakt hämnas av en krånglig byråkrati. Det menar Jakob Josefsson, som är vd  för Lidl Sverige.  

–  Lidl Sverige har haft en stark försäljningsutveckling under de senaste fem åren. Nu börjar det bli tufft att växa ytterligare på befintlig butiksyta, säger han och tillägger:

– Vår fortsatta tillväxt hämmas av utmaningarna att öppna nya butiker, bland annat som en följd av hur det kommunala planmonopolet tillämpas. Det missgynnar i slutändan konsumenterna som inte får ta del den prispress som ökad konkurrens leder till.

LÄS MER: Klädföretag i konkurs efter 43 år | Ekonomibladet

Från rött till grönt

Trots stora ekonomiska utmaningar och stigande råvarupriser gick Lidl med vinst under det senaste verksamhetsåret efter flera år med röda siffror.

Rörelseresultatet landade på omkring 100 miljoner kronor.  

Ett styrkebesked, betonar vd Jakob Josefsson.

– Genom fortsatt fokus på att effektivisera våra processer, med bibehållen personalstyrka, har vi tillsammans lyckats vända till vinst och visat att vi har en långsiktigt hållbar affärsmodell. Ett stort tack till alla Lidls engagerade medarbetare som gjort det möjligt, säger Lidl-chefen.

– Dessutom ett tack till alla våra kunder som valt och fortsätter välja Lidl för högsta kvalitet till branschens bästa pris.

LÄS MER: Coop-butik stänger efter 40 år – en av de största i staden | Ekonomibladet

Foto: K. Przybylak

Text: Redaktionen