Agerandet på kyrkogården väcker ramaskri

2024 12 07

Ett agerande på flera kyrkogårdar i Sverige väcker upprörda känslor.

Kyrkogården är en plats dit människor ofta kommer för att sörja anhöriga som gått bort.

Därför är det kanske inte så konstigt att platsen kan väcka starka känslor, och att många har åsikter om vad man får och inte får göra på kyrkogården.

En aktivitet som förekommer på minst två kyrkogårdar i Sverige har väckt upprörda känslor, rapporterar SR.

Kontroversiellt agerande på kyrkogården

I Traryds församling i Markaryds kommun odlar kyrkvaktmästaren bland annat potatis och rödbetor på kyrkogården.

Det har väckt starka känslor hos många som anser att det är olämpligt.

När det blev känt att man odlar på kyrkogården väckte det ett ramaskri.

– Jag tror att folk fick för sig att vi kanske planterade direkt på gravarna, liksom, och det gjorde vi ju inte, säger Irene Nilsson, en av de två kyrkvaktmästarna i församlingen, till radiokanalen.

Många har reagerat

Hon kan dock förstå att folk reagerar när man väljer att odla potatis och annat på kyrkogården.

– Jag kan samtidigt förstå att det upprörde känslor, för att vi ser ju alla med olika glasögon och vi har olika med oss i bagaget. Men det var många som var väldigt positiva till det också, jag tror att det har skapat lite ringar på vattnet, säger hon.

För kyrkvaktmästarna har odlandet bland annat blivit ett sätt att spara pengar.

– Vi spar ju lite pengar på det, för vi använder ju det till fika till konfirmander och ja, till alla sammankomster, säger Irene Nilsson till radiokanalen.

Och att agerandet har skapat ringar på vattnet har hon rätt i.

Traryd är nämligen inte den enda församlingen där man har börjat odla på kyrkogården.

Inte ensamma om att odla

Även i Bräkne-Hoby i Ronneby kommun har beslutet att odla på kyrkogården väckt stor uppståndelse under förra året.

Där blev en aksgravlund dekorerad efter temat jordbruk, och man valde att odla bland annat potatis.

– Tanken är inte att man ska äta det som odlas här, men det är frivilligt om man vill det, sade Anna Gunnarsson, kyrkogårdsarbetare i Bräkne-Hoby, till SVT.

Alla var dock inte förtjusta i initiativet.

– Det känns lite äckligt att man blandar potatis och vinbärsbuskar med aska och döda människor. Det känns inte så fräscht, sade en invånare i Bräkne-Hoby till kanalen.

Andra ortsbor var dock mer positiva.

– Jag tycker bara att det är fint. De döda skulle säkert glädja sig också, sade en ortsbo.

Foto: A. Winter

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen