Ekonomi: Svenskarna intresserade – men FI varnar för investeringen

2024 12 07

Finansinspektionen vill informera svenskarna om en investeringsform som får allt mer uppmärksamhet.

Donald Trump blev vinnare i USA-valet.

Sedan dess har kryptovalutan Bitcoin rusat - och handlas nu för strax under 100 000 dollar.

På bara tre månader har Bitcoin stigit med 86 procent, enligt data från Marketwatch.

Svenskarna intresserade

I samband med det tycks svenskarna ha fått upp intresse för kryptovalutor som investering.

I en ny undersökning framgår att Sverige är det nionde mest kryptointresserade landet i världen.

På listan återfinns även länder som Nederländerna, Österrike, Schweiz och Tyskland.

Det rapporterar Dagens PS.

FI varnar

Finansinspektionen varnar för att det finns stora risker med att investera i kryptovalutor.

Trots att en ny reglering för kryptomarknaden, Mica-förordningen, kommer på plats under 2024 är riskerna med krypto fortfarande stora för dig som konsument, understryker myndigheten.

“Saknar underliggande värde”

Finansinspektionen framhåller att “priserna på kryptotillgångar kan förändras kraftigt på kort tid” och att “många kryptotillgångar saknar underliggande värden som är jämförbara med till exempel aktier eller fonder”.

– Värdet för dessa kryptotillgångar baseras enbart på utbud och efterfrågan vilket kan påverkas av flera olika faktorer, framhåller Finansinspektionen.

– Dessutom finns det en stor risk för bedrägerier, hackerattacker och andra säkerhetsincidenter som du i dag inte är skyddad mot som konsument.

“Inte lämpligt”

Finansinspektionen fortsätter.

– FI, tillsammans med andra europeiska tillsynsmyndigheter, bedömer att kryptotillgångar inte är lämpliga för de flesta konsumenter. 

– De flesta kryptotillgångar är svåra att värdera på ett tillförlitligt sätt och risken att förlora investerade pengar är väldigt hög.

Myndigheten meddelar även att “kryptotillgångar utnyttjas för brottsliga syften, som penningtvätt och finansiering av terrorism”.

– Den snabba transaktionshastigheten, globala räckvidden och möjligheten att delvis upprätthålla anonymitet, samt att transaktioner kan genomföras utan traditionella finansiella mellanhänder som banker, gör dem till attraktiva verktyg för kriminella aktörer.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


28 sep 26

”Ovärdigt” – Morgan Johansson (S) rasar mot tre ministrar

2026 09 29

Tre moderata ministrar riktar kritik mot Magdalena Anderssons (S) uttalande i en intervju med Politico.

I intervjun kritiserar Andersson regeringen Kristersson för att ha fokuserat för mycket på Östersjöområdet och ägnat för lite uppmärksamhet åt det ”globala syd”, där S-ledaren anser att Europa behöver fler allierade.

– Jag tycker att de har haft en ganska låg profil i internationella frågor. De har också varit tydliga med att deras utrikespolitiska strategi är att arbeta mer i Baltikum och inte lägga så mycket tid och kraft på resten av världen. Jag tycker att det är ett misstag, säger Andersson till tidningen.

”Skapar otydlighet”

Uttalandet kritiseras av utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M). I en debattartikel anklagar de Andersson för att skapa otydlighet om inriktningen för Sveriges utrikespolitik.

– Magdalena Andersson skapar nu otydlighet om vad Sveriges säkerhetspolitiska inriktning är. Det är tyvärr inte första gången, skriver ministrarna i Aftonbladet.

Vidare varnar M-politikerna för Socialdemokraternas utrikespolitik.

– I oroliga tider är det inte läge för ett oprövat vänsterexperiment. Sverige behöver en regering som kan hålla kursen i utrikes- och säkerhetspolitiken och fortsätta prioritera Sverige och svenska folkets säkerhet.

Läs mer: Trump erbjuder vapen till ärkerivalen 

Svaret: ”Ovärdigt”

Kritiken från M får Morgan Johansson (S) att reagera kraftfullt.

– Det är ovärdigt, skriver Johansson på X.

Johansson, som är Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, kritiserar Moderaterna för att ägna sig åt politiskt spel efter valet.

– Valet är över, statsministern har avgått och Sverige har en övergångsregering. Då försöker utrikes-, justitie- och försvarsministern sprida osäkerhet om Sveriges framtida säkerhetspolitik genom osakliga påhopp på Socialdemokraterna.

Läs också: Lavrov ger Turkiet grönt ljus 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 sep 26

Tydligt regeringsbesked från SD

2026 09 28

Magdalena Andersson (S) har lämnat tillbaka talmannens sonderingsuppdrag.

S-ledaren gav upp det första försöket att bilda regering efter att Vänsterpartiet ställt sig bakom Moderaternas kandidat Andreas Norlén i talmansomröstningen.

– Därmed har det bildats en ny konstellation i riksdagen av vänsterpartister och moderater, framhöll Andersson på en pressträff före omröstningen.

Kristerssons plan

Norlén blev återvald av riksdagen och får därmed fortsätta som talman en tredje mandatperiod.

Nu ska han ta ställning till vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Om valet faller på Ulf Kristersson (M) väntas M-ledaren försöka samla stöd kring en gemensam ekonomisk politik. Kristersson vill samla riksdagens fem ”icke-socialistiska” partier – det vill säga de fyra Tidöpartierna samt Centerpartiet.        

SD ger tydligt besked

C säger dock fortsatt nej till att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Samtidigt står SD fast vid sitt krav på att fälla varje regering där de själva inte ingår. Det uppger Jimmie Åkesson efter valet av talman.  

–  Vi kommer inte acceptera någon regering som vi själva inte sitter med i, säger SD-ledaren till SVT.

Därmed kvarstår en tydlig låsning mellan de partier som Ulf Kristersson vill samla bakom en regering.

”Regeringsparti eller oppositionsparti”

Jimmie Åkessons besked ligger i linje med SD:s tidigare hållning i regeringsfrågan.

– Inför valet år 2026 kommer vi sverigedemokrater att ta upp kampen mot sossarna om att bli Sveriges största parti och efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller ett oppositionsparti, sade SD-ledaren i sitt sommartal.

Läs också: ”En miljard kan dö” – Bill Gates varnar

FAKTA: Så bildas regeringen

- Det vanligaste skälet till att en ny regering bildas är efter ett riksdagsval.

- Det är riksdagens talman som tar fram ett förslag till statsminister.

- Riksdagen röstar om statsministern som talmannen har föreslagit.

- Den som väljs till statsminister utser övriga ministrar i regeringen.

- Statsministern avger en regeringsförklaring där hen redogör för det viktigaste i den politik som hen vill arbeta för framöver.

- Regeringsskiftet sker vid en konselj på slottet där statschefen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.

Källa: Riksdagen

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen