Folk som fått böter kan få extra straff – “många känner inte till det”

2024 12 06

Sedan 2021 finns en ny lag som förvånar många svenskar som fått böter.

Det menar Kronofogden, som noterat att det finns en hel del i gruppen som inte har förstått att det kan bli hårda konsekvenser om man struntar i att betala.

Lagen från 2021 har gjort det lättare att genomföra så kallad bötesförvandling, det vill säga att en böter omvandlas till fängelse.

Och nu kan det bekräftas att allt fler svenskar får erfara det extra straffet – för att de inte har betalat sitt bötesbelopp.

– Vi ser att det är många som inte känner att det här kan hända. De kan bli lite förvånade när det dimper ner ett brev från oss eller domstolen, säger kronofogde Helén Norberg från Kronofogden, till Ekot.

Ökat kraftigt

Enligt myndigheten har fängelsestraff hittills i år delats ut till 64 personer med totalt 686 obetalda böter och viten.

Det är en kraftig ökning från fjolårets siffra då 16 personer med totalt 200 obetalda böter fick dessa omvandlade till fängelse under hela 2023.

– Det gäller dels de personer som försöker undandra sig. Till exempel att man inte vill berätta var man bor eller att vi upptäcker att man försöker gömma undan tillgångar, säger Helén Norberg.

Ett annat exempel är om man blivit vad som kallas bötesimmun, det vill säga att man löpande drar på sig böter eller viten utan att ha några pengar att betala dem.

Delvis trafikböter

Längden på omvandlade straff är mellan två veckor och tre månader i fängelse. Bötesbeloppen har varierat mellan 9 000 och en miljon kronor.

Exempelvis fick en man i januari fängelse i två månader efter att ha struntat i att betala böter under nästan fyra års tid. Det handlade främst om penningböter för trafikförseelser, men även brott där fängelse finns i straffskalan, skriver Dagens Juridik.

– Det skulle framstå som stötande för den allmänna rättskänslan om böterna inte skulle förvandlas till fängelse, framhöll Högsta domstolen vid tillfället, enligt tidningen.

Enligt HD bör det vara fråga om “upprepade fall av en bötesgäldenär som saknar betalningsförmåga och som i praktiken är immun mot bötesstraff” för att omvandlingen ska bli aktuell.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen