Pensionssparare får pengar på kontot – idag fredag

2024 12 06

På fredagen kommer insättningen av 54 miljarder kronor till pensionsspararnas konton att påbörjas.

Det låter Pensionsmyndigheten meddela i ett pressutskick.

Insättningen gäller intjänade premiepensionsrätter och är en del av den totala pensionsinrättning som i år uppgår till 655 miljarder kronor och som tilldelas pensionsspararna.

I summan ingår premier för inkomstpension, premiepension och tjänstepension.

Inleds ikväll

Årets insättning av 54 miljarder kronor till spararnas premiepension inleds under fredagskvällen den 6 december.

Den gäller pensionsavsättningen för inkomståret 2023 plus ränta. I snitt motsvarar insättningen 9 093 kronor per sparare i genomsnitt och den maximala insättningen ligger på 14 433 kronor.

– Nu fördelas cirka 54 miljarder kronor i premiepensionsfonder enligt varje persons fondval. Den som vill veta mer om sina fondval inom premiepensionen behöver inte ringa utan kan logga in på pensionsmyndigheten.se, säger Estrella Zarate, fondinformationschef på Pensionsmyndigheten.

Köper nya fondandelar

Pengarna som sätts in på pensionsspararnas konton kommer att användas för att köpa nya fondandelar.

Dessa köp inleds på måndag den 9 december.

Av pensionsavgiften, om totalt 18,5 procent av pensionsunderlaget som går till allmän pension, går 2,5 procentenheter till premiepensionen. Det motsvarar ungefär en sjundedel.

16 procent går till inkomstpensionen.

– Insättningen bokförs för varje pensionssparare men avgifterna i ett fördelningssystem utbetalas mer eller mindre direkt som pension till dagens pensionärer, förklarar Pensionsmyndigheten.

Förvald fond eller aktivt val

När det gäller premiepensionen bokförs även den och sparas för varje person och placeras i fonder – antingen i förvalet AP7 eller en fond som spararen själv väljer.

– Har man inte gjort något val så sätts pengarna in på AP7 Såfa, säger Estrella Zarate.

Drygt nio av tio anställda har även tjänstepension och där uppskattar Pensionsmyndigheten årets insättningar till 260 miljarder kronor.

Företagare med enskild firma eller aktiebolag saknar ofta tjänstepension och måste därför spara själv för att kompensera för pensionen.

Fakta: Så fungerar premiepensionsrätter

2024 får 5 966 308 sparare premiepensionsrätter. Motsvarande antal 2023 var 5 959 882 sparare.
Av dessa är 184 924 sparare nya i premiepensionssystemet. Motsvarande antal nya sparare 2023 var 237 602.
Avsättningen till premiepensionen har fram till december förvaltats hos Pensionsmyndigheten i en tillfällig förvaltning. Ränteförvaltningen har genererat en positiv avkastning som ökar tilldelningen till spararna med 1 888 miljoner kronor eller ytterligare 316 kronor i pensionsrätter i genomsnitt per sparare.
Nya sparares pensionsrätter placeras med automatik i AP7 Såfa. Ett brev efter insättningen informerar om att de erhållit premiepensionsmedel samt att de har möjlighet att göra ett eget fondval.
I samband med insättningen sker också rebalansering av AP7 Såfa där viktningen mellan aktie- och ränteplacering anpassas efter Såfa-spararens ålder. Fram till 55 års ålder har man dock 100 procent i AP7 Aktiefond. Rebalansering sker även för de övriga AP7-portföljerna.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Windows

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen