Så slipper du chockhöjningen av frimärkspriset

2024 12 04

Om tre veckor höjs portot till hela 22 kronor för ett vanligt frimärke.

Chockhöjningen av Postnords priser för frimärken och andra försändelser har fått många att reagera starkt negativt under flera års tid.

– År 2017 höjdes portot till 7 kronor. Blott nio månader senare kom nästa stöt: 9 kronor. För fyra år sedan kom ytterligare en chockhöjning till 11 kronor.

Det framhöll insändarskribenten Henrik Scheutz i DN på nyårsafton 2013.

– För tre år sedan blev det hela 12 kronor, ett år senare 13 kronor och 1/1 2023 höjdes det till hela 15 kronor.

Makalöst irriterad

– Jag tänkte att värre än så kan det inte bli, men nu den 1 januari 2024 har de fräckheten att drämma till med ännu en galen chockhöjning: 18 kronor, betonar han och understryker att det är makalöst

Och nu kommer alltså ytterligare en höjning till 22 kronor 1 januari 2025.

Det motsvarar en höjning med hela 20 procent och det kan väntas leda till att många inte längre känner att det är någon mening med att skicka brev.

Jämfört med 2017 har priset höjts med 214 procent.

Så smiter man undan

Men nu går Postnord själva ut med ett tips på hur allmänheten kan göra för att smita undan från de nya prishöjningarna.

Och den som ger tipset är ingen mindre än självaste Stina Olofsdotter som är frimärksansvarig på Postnord.

– Frimärkena som det står inrikes brev på de har ingen bortre gräns, säger hon.

Poängen är alltså att man kan använda gamla frimärken även efter 1 januari – precis hur länge man vill.

Brev till utlandet

Det innebär att man även kan köpa jättemånga frimärken nu i december ända fram till nyårsafton och sedan använda dem i framtiden.

– Har man köpt ett häfte frimärken så kan man använda det efter en portohöjning, säger hon.

På nyårsdagen höjs även portot för de billigaste utrikesbreven till hela 36 kronor.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Postnord ändrar regler – gäller i hela Sverige

2025 10 17

Från och med nästa år kan nya postregler börja gälla.

De nya reglerna innefattar en förändring i tidsramen för postutskick.

Det innebär i praktiken att från och med den 1 januari 2026 kan postutdelningen ta längre tid än tidigare, enligt ett nytt regeringsförslag som välkomnas av Post- och telestyrelsen.

Längre befordringstid

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra kravet på befordringstid för den samhällsomfattande posttjänsten.

Det innebär att minst 85 procent av inrikesbrev ska levereras inom tre arbetsdagar, jämfört med dagens krav på två dagar för 95 procent av breven.

För 97 procent av breven gäller fem dagar.

– Förslaget innebär att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tredagarsbefordran före angiven senaste inlämningstid ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent inom fem påföljande arbetsdagar, meddelar regeringen.

Kort sagt kan alltså postutdelningen komma att ta längre tid än idag, särskilt i områden där digital kommunikation blivit allt vanligare.

LÄS MER:  Postnord varnar kunder – hela Sverige påverkas

PTS välkomnar förändringen

Post- och telestyrelsen (PTS) ser positivt på förslaget och menar att det kan bidra till en mer hållbar postgång i hela Sverige.

– Regeringens förslag ligger i linje med de resultat PTS kommit fram till. Vi ser samtidigt att samhället behöver fortsätta öka den digitala inkluderingen samt tillhandahålla alternativ för dem som är beroende av posttjänsten, meddelar Joakim Levin, chef vid PTS enhet för postfrågor.

– De samhällsviktiga funktionerna måste också anpassa sin verksamhet till längre befordringstider. De flesta kan förhålla sig till längre befordringstider men allt kommer inte kunna digitaliseras.

Postgången förändras

Den svenska postverksamheten har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Antalet brev har mer än halverats sedan millennieskiftet, medan paketleveranser har ökat kraftigt.

– Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser, uppger Postnord.

Den minskade mängden brev påverkar också hur postoperatörer kan planera utdelningen och vilka regler som ska gälla för leveranstider.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Rysk soldat har öppnat eld vid militärbas

2025 10 17

En soldat har öppnat eld vid en militärbas i Moskvas militärdistrikt.

Uppgifterna kommer sent på fredagseftermiddagen.

Det hela har inträffat i Moskva-regionen under natten.

Det ryska försvarsdepartementets Moskva-distrikt bekräftar informationen om att en rysk soldat öppnat eld vid en militärbas, rapporterar Moscow Times.

Har öppnat eld

Det ska röra sig om en värnpliktig soldat som under natten till fredagen skjutit ihjäl en annan rysk soldat – och sedan skjutit ihjäl sig själv.

– Tjänstgöraren bröt mot säkerhetsreglerna för vapenhantering och skadade en kontraktsanställd soldat dödligt under tjänstgöring vid en utpost, citeras det ryska försvarsdepartementets Moskva-distrikt av ryska medier.

Uppgifter om skadade

Det finns obekräftade uppgifter att ytterligare fem ryska soldater ska ha skadats.

En av de skadade soldaterna ska ha kontaktat sin mor, som därefter ringde efter ambulanspersonal och polis till enheten. 

Han uppges ha lagts in på sjukhus i kritiskt tillstånd.

Ryska myndigheter utreder händelsen – men ingen information om motiv eller andra detaljer kring skjutningen har kommit ut.

Identiteten på offret eller soldaten som sköt har inte delgetts allmänheten.

Läs mer: “Det här är riktigt dåliga nyheter för Zelenskyj”

Inte första gången

Det är inte första gången som en rysk soldat öppnar eld på hemmaplan.

För ganska exakt sex år sedan sköt en soldat ihjäl åtta soldater vid en militärbas i Gorny i de östra delarna av landet.

Siktade på huvuden

Ryska medier uppgav då att den misstänkte siktade på offrens huvuden när han sköt, uppger BBC.

Ytterligare två personer skadades i skjutningen – som inträffade vid militärenhet nummer 54160 i byn Gorny, inte långt från staden Tjita.

Inte heller gällande den skjutningen har det kommit några officiella uppgifter om motiv eller vad som låg bakom händelsen.

Läs mer: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

 Foto: Maks D

Text: Redaktionen