Så slipper du chockhöjningen av frimärkspriset

2024 12 04

Om tre veckor höjs portot till hela 22 kronor för ett vanligt frimärke.

Chockhöjningen av Postnords priser för frimärken och andra försändelser har fått många att reagera starkt negativt under flera års tid.

– År 2017 höjdes portot till 7 kronor. Blott nio månader senare kom nästa stöt: 9 kronor. För fyra år sedan kom ytterligare en chockhöjning till 11 kronor.

Det framhöll insändarskribenten Henrik Scheutz i DN på nyårsafton 2013.

– För tre år sedan blev det hela 12 kronor, ett år senare 13 kronor och 1/1 2023 höjdes det till hela 15 kronor.

Makalöst irriterad

– Jag tänkte att värre än så kan det inte bli, men nu den 1 januari 2024 har de fräckheten att drämma till med ännu en galen chockhöjning: 18 kronor, betonar han och understryker att det är makalöst

Och nu kommer alltså ytterligare en höjning till 22 kronor 1 januari 2025.

Det motsvarar en höjning med hela 20 procent och det kan väntas leda till att många inte längre känner att det är någon mening med att skicka brev.

Jämfört med 2017 har priset höjts med 214 procent.

Så smiter man undan

Men nu går Postnord själva ut med ett tips på hur allmänheten kan göra för att smita undan från de nya prishöjningarna.

Och den som ger tipset är ingen mindre än självaste Stina Olofsdotter som är frimärksansvarig på Postnord.

– Frimärkena som det står inrikes brev på de har ingen bortre gräns, säger hon.

Poängen är alltså att man kan använda gamla frimärken även efter 1 januari – precis hur länge man vill.

Brev till utlandet

Det innebär att man även kan köpa jättemånga frimärken nu i december ända fram till nyårsafton och sedan använda dem i framtiden.

– Har man köpt ett häfte frimärken så kan man använda det efter en portohöjning, säger hon.

På nyårsdagen höjs även portot för de billigaste utrikesbreven till hela 36 kronor.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


JUST NU: Svensk mat tokhyllas – jämställs med medelhavskost

2025 08 17

Nordisk kost tokhyllas och jämförs med medelhavskost.

Den svenska och nordiska kosten hyllas stort i USA.

Nordisk kost kan jämföras med den mer kända medelhavskosten, och medför stora hälsofördelar, rapporterar New York Times.

Jämförs med medelhavskosten

Den nordiska kosten är rik på nyttigheter såsom frukt och grönsaker, fullkorn och nyttiga fetter, enligt tidningen.

Den är därför så pass hälsosam att den kan jämföras med medelhavskosten, även om det finns mer forskning om den sistnämnda.

– I likhet med sin sydliga kusin prioriterar den nordiska kosten frukt, grönsaker, fullkorn, nötter, frön, baljväxter, magra proteiner och fet fisk. Den största skillnaden är att den lyfter fram mat som är inhemsk i Norden, rapporterar tidningen.

Forskning tyder på att den nordiska kosten är bra för bland annat hjärtat.

Innehåller nyttigheter

Tidningen beskriver att den nordiska kosten innehåller rapsolja istället för olivolja, och att rotfrukter, grönsaker och frukt är basvaror i kosten.

Den innehåller också nyttiga fetter.

– Den har låg halt av mättade fetter, med tonvikt på mejeriprodukter med låg fetthalt, särskilt yoghurt, och fisk med hög halt av hälsosamma, omättade fetter som lax, makrill, sardiner och sill, skriver tidningen.

Rött och bearbetat kött äts med måtta, konstaterar man också.

Stöds i forskning

Flera forskningsstudier tyder på att den svenska och nordiska kosten är väldigt nyttig.

Den är bland annat bra för hjärtat, tack vare att den innehåller hälsosamma fetter och mycket fibrer.

I en studie från 2010 blev vuxna med förhöjda kolesterolnivåer uppdelade i två grupper, där den ena åt nordisk kost i sex veckor och den andra vanlig västerländsk kost.

Resultaten visade att den grupp som åt nordisk kost gick ner mer i vikt och hade lägre blodtryck och kolesterolvärden när studien var avslutad.

Även nyare forskning visar på stora hälsofördelar med den nordiska kosten, enligt tidningen. Det handlar bland annat om en studie från 2023 som visar att nordisk kost kan minska dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskare understryker att alla kan anamma den nordiska kosten, även om man inte bor i Norden.

– Vem som helst kan införliva hjärthälsosam och nordiskt inspirerad mat i sin kost – även om du bor oceaner bort, säger Dr. Kjetil Björnevik, biträdande professor i epidemiologi och näring vid Harvard T.H. Chan School of Public Health, till tidningen.

Foto: T. Yewell

Text: Redaktionen


JUST NU: Putins krav avslöjade

2025 08 17

Uppgifter om flera av Putins krav har läckt ut.

Nu kommer uppgifter om vad Vladimir Putin krävde i mötet med Donald Trump i Alaska – och hur Putin anser att vägen mot fred bör se ut.

Putin ska ha erbjudit ett skriftligt löfte om att aldrig invadera igen – men ett löfte som skulle komma med ett högt pris för Ukraina.

Ställer krav – och erbjuder skriftligt ”löfte”

Vladimir Putin ska i mötet ha krävt att Ryssland får hela Donbas, och att Ukraina med andra ord ska dra sig tillbaka från regionerna Donetsk och Luhansk, rapporterar The Guardian.

I utbyte skulle den resterande frontlinjen frysas, ska Putin ha sagt till Trump.

Putin ska också ha erbjudit ett skriftlig löfte om att aldrig attackera Ukraina eller något europeiskt land igen. Det uppger europeiska tjänstemän för New York Times, rapporterar Kiyv Independent.

Trump ska ha vidarebefordrat detta till europeiska kollegor, som dock uppges ha reagerat negativt och påpekat att Putin flera gånger har brutit mot skriftliga avtal.

Putin ska också ha krävt att ryska återigen erkänns som ett officiellt språk i Ukraina, enligt tidningen.

Trump har ändrat sig

Donald Trump, som tidigare har krävt en vapenvila, tycks nu ha accepterat det ryska kravet på att man istället för vapenvila ska fokusera på ett fredsavtal.

– Alla bestämde sig för att det bästa sättet att avsluta det fruktansvärda kriget mellan Ryssland och Ukraina är att gå direkt till ett fredsavtal, som skulle avsluta kriget, och inte bara ett vapenvilaavtal, vilket ofta inte håller, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Från ukrainskt och europeiskt håll har man dock begärt vapenvila för att kunna fortsätta förhandlingarna om ett mer långsiktigt fredsavtal. Men den linjen tycks Trump nu alltså ha övergett.

Om vapenvilan uteblir så innebär det att Ryssland kan fortsätta med sina blodiga attacker mot Ukraina samtidigt som en sannolikt utdragen och komplicerad fredsförhandling pågår. Därmed får Ryssland möjlighet att stärka sina positioner.

Möts i Vita huset

Från ukrainskt håll har man också avfärdat ryska krav på att man ska ge upp ukrainska territorier till Ryssland.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska besöka Vita huset på måndag och träffa Trump samt europeiska ledare, enligt tidningen.

Donald Trump uppges också vilja få till ett trepartsmöte mellan honom själv, Putin och Zelenskyj.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen