SVT vidtar oväntad åtgärd – extraavsnitt av tittarsuccé

2024 12 03

SVT gör ett extra avsnitt av ett program som fått stor uppmärksamhet.

Ett program från SVT har väckt stort intresse både i media och bland allmänheten.

Den 27 november sändes första avsnittet av dokumentärserien ”Det svenska styckmordet” från Dokument inifrån.

Den handlar om det mycket uppmärksammade styckmordet på Catrine da Costa.

SVT har så mycket unikt material om fallet att man har beslutat att serien ska göras i fyra avsnitt i stället för tre, rapporterar Expressen.

”Materialet är så unikt”

Det var alltså från början tänkt att dokumentärserien skulle sändas i tre delar.

I morgon onsdag visas del 2.

Men samtidigt sitter SVT:s Dan Josefsson och klipper ihop ett fjärde avsnitt – för att det finns så mycket unikt material, enligt tidningen.

– Egentligen skulle det varit tre avsnitt. Men vi insåg att vi måste göra fyra och då fick vi börja sända en vecka tidigare. Det materialet vi har är så unikt, säger journalisten Dan Josefsson, som har gjort dokumentären, till tidningen.

”Ingen har hört banden”

Man får bland annat höra unika bandinspelningar där ett ettårigt barn ”förhörs” av sin mamma, som sedan tolkar dotterns ord som ett vittnesmål.

– Ingen har hört de banden. Vi gör det för att tittarna ska kunna göra sin egen bedömning, säger Dan Josefsson till tidningen.

Två personer som benämndes som ”Allmänläkaren” och ”Obducenten” pekades länge ut och misstänktes för att ha mördat och styckat Catrine da Costa 1984.

De friades i tingsrätten, som dock ändå ansåg att de hade styckat kroppen. Detta påstående kunde inte prövas vidare i domstol eftersom domen var friande, enligt SVT.

I SVT:s dokumentärserie väljer ”Obducenten” att tala ut offentligt för första gången.

”Gravt stigmatiserade”

”Obducenten” vittnar bland annat om att utpekandet har påverkat hela hans liv.

– Sen -85 har jag överhuvudtaget inte haft kontakt med omvärlden, berättar han i dokumentären.

Dan Josefsson framhåller att ett av syftena med dokumentärserien är att skildra hur de två utpekade personerna har påverkats av processen.

– De här två utpekade läkarna lever, så på det sättet är det inte en urgammal historia. De finns i vårt samhälle men de är fullständigt utstötta och gravt stigmatiserade, säger Josefsson till kanalen.

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen