Under de senaste åren har matpriserna fått stor uppmärksamhet med anledning av den problematiska inflationstakten som har varit.

Inflationen är inte längre ett lika stort problem - men det är värt att nämna att det råder stora skillnader på priserna hos de olika livsmedelsjättarna.

En ny undersökning visar vilka matbutiker som har billigast frukt och grönt - och det är stora skillnader.

Stora skillnader

Matpriskollen framhåller att även fast ökningstakten av inflationen minskat under 2024, så är de ökade matkostnaderna tuffa att klara av för väldigt många hushåll.  

Många tycker att frukt och grönt är dyrt - men man kan spara pengar på att välja den butik där det är billigast.

– Det skiljer sig så mycket som 24 procent mellan den billigaste och dyraste kedjan, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.   

Här är det billigast

Enligt Matpriskollens undersökning så är det Lidl som har billigast frukt och grönt.

– Prisskillnaderna mellan billigaste och dyraste kedjan är hela 24 procent, förklarar Matpriskollen.

– Billigast är Lidl, som i mätningen är 8 procent billigare än MAXI och 9 procent billigare än Willys. Dyrast blev frukt- och gröntinköpet på CityGross, Hemköp och Coop.

Livsmedelsverket uppmanar

Livsmedelsverkets rekommendationer är det för vuxna och barn över tio år bra att äta cirka 500 gram frukt och grönt varje dag, ungefär hälften frukt och hälften grönsaker.

– En dagsranson kan vara tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Det är bra om hälften av grönsakerna är grova, som morötter, broccoli, vitkål, bönor och linser. Räkna inte in potatis i de 500 grammen, framhåller myndigheten.

Även mindre barn

Livsmedelsverket förklarar också hur det bör se ut för mindre barn.

– För barn mellan fyra och tio år är det bra att äta cirka 400 gram frukt och grönt per dag. Också för barn under fyra år är det bra att få frukt eller grönt vid varje måltid. Studier visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter.

Foto: M. Stosberg

Text: Redaktionen

Gemensamt i fallen är att pensionärerna i fråga inte bor kvar i Sverige, och därmed inte har rätt till den ersättning som blivit utbetald.

Det avslöjas i en ny granskning av Sveriges Radio Ekot som visar att personer felaktigt fått pengar från Pensionsmyndigheten i över tio år.

Flyttat utomlands

Bara under 2024 har hittills tolv fall upptäckts.

I ett av fallen riktas återkraven mot en 103-årig pensionerad kvinna som är folkbokförd utanför Stockholm. 

Enligt en anhörig hade kvinnan dock flyttat utomlands och i Pensionsmyndighetens beslut om återkrav framgår att 103-åringen kan ha bott utanför Sverige så länge som 20 år.

Hon har samtidigt fått garantipension och bostadstillägg, vilket är förmåner som man egentligen bara har rätt till om man bor i Sverige.

I en del fall handlar det också om felaktiga utbetalningar av äldreförsörjningsstöd av samma skäl.

Måste utgå från registret

Är en person skriven i Sverige måste Pensionsmyndigheten utgå från att det stämmer.

Det säger generaldirektören Anna Pettersson Westerberg till Ekot.

– Om människor är folkbokförda på en adress och det ser ut så i statistiken och registren, då är det ju den information vi får gå på.

Gett besked om folkräkning

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till radion att regeringen har lovat stora resurser till Skattemyndigheten för att kontrollera vilka som bor i landet och vilka som inte gör det.

Det ingår i den folkräkning som regeringen för ett år sedan gav besked om att gå vidare med. 

Skatteverket har fått uppdraget att ta fram en lägesbild över Sveriges befolkning som ska ge aktuell information om vilka som bor, vistas och verkar i Sverige.

– Vi behöver veta vilka som befinner sig i Sverige. Därför pågår nu en palett av åtgärder för att få till en folkräkning. Uppdraget till Skatteverket om att ta fram en nationell lägesbild är en viktig del i det arbetet, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande förra året.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av de som är folkbokförda, de som har samordningsnummer och hur samordningsnumren används. Den ska också ge information om relevanta grupper som finns och verkar i Sverige men som inte är eller ska vara folkbokförda.

Genrefoto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Varje år säljs runt fyra miljoner askar till chokladälskare landet över.

En stor del av askarna säljs i december och framför allt runt juletid. Cirka 80 procent av Aladdinaskens försäljning sker kring julen.

– Det är häftigt att tänka att det är cirka en ask per svenskt hushåll, sade Aladdins varumärkeschef Maija Bjureström till Expressen förra julen.

Nu har dock spelplanen i Sverige förändrats markant.

En ny chokladask har tagit upp kampen med Marabous klassiska produkter.

Det rör sig om finländska Fazers nya chokladask ”julklassiker”, som lanserades i början av november.

Enligt färska siffror har Fazers chokladask sålt som smör inför julen.

Efterfrågan på chokladasken har varit högre än tillgången.

Det uppger Robert Engman, vp commercial hos Fazer Sverige, i en kommentar till Dagligvarunytt.

– Vi hade höga förväntningar på chokladasken då den just innehåller blandade favoriter. Den nya chokladasken har mottagits väl från konsument och har överträffat alla våra förväntningar, efterfrågan har varit högre än tillgången, framhåller han och tillägger:

– Våra förhoppningar på Fazer klassiker är att den kommer att vara en favorit på julbordet i svenska hushåll framöver.

Här är alla smaker

Fazers chokladask samlar många av företagets chokladfavoriter – bland annat Dumle, Geisha, Karl Fazer, Fazermint och Finlandia.

Totalt innehåller asken 32 praliner fördelat på sju olika smaker i två lager:

- Fazermint, Truffle 

- Karl Fazer, Crispy toffee 

- Karl Fazer, Milk chocolate truffle 

- Finlandia 

- Dumle Original 

- Dumle Fudge 

- Geisha, Seasalt & Caramel 

Inga förändringar i Aladdinasken

Marabou har tidigare meddelat att årets chokladask kommer lämnas oförändrad.

– Till årets jul kommer Marabou inte med några förändringar i Aladdin pralinasken, sade Maije Bjureström till Expressen i november.

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen