SVT1 byts ut – det här ersätter

2024 11 29

Klassiska tv-kanalen SVT1 ska inte längre vara SVT:s huvudtjänst.

Det bekräftar nu SVT:s nya vd Anna Lagercrantz, som tillträdde på posten 1 november.

Trots att man enligt tv-chefen har en “stor, viktig och lojal publik” inom traditionell tv är utvecklingen och övergången mer eller mindre oundviklig.

– SVT Play kommer på sikt att ersätta SVT1 som huvudtjänst. Så blir det. Det finns ingen återvändo, för vi kommer inte att gå tillbaka till tablåtittande.

Det beskedet ger Anna Lagercrantz till tidningen Journalisten på fredagen.

"Skarp nedåtkurva"

Enligt SVT:s nya vd är det fortsatt viktigt att nå ut till den stora och breda publiken som finns i hela landet.

Däremot behöver man ta större kliv mot det digitala än vad som hittills har gjorts.

– Eftersom vi ser en skarp nedåtkurva för traditionell tv och tillväxten inte motsvarar det kraftiga tappet måste utvecklingstakten på SVT Play och den digitala nyhetstjänsten öka, säger Anna Lagercrantz.

"Sveriges största tv-kanal"

SVT framhåller själva att SVT1 är “Sveriges största tv-kanal med ett brett utbud för alla”.

– Här kan du se program i alla genrer: nyheter, debattprogram, drama, nöje, talkshows, sport, samhälls- och faktaprogram och mycket mer, informerar man på sin hemsida.

Utöver Sveriges största är SVT1 även den äldsta tv-kanalen i landet om man räknar de reguljära tv-sändningar som infördes i Sverige 1956.

Kanalen har tidigare gått under namnen Radiotjänst TV, TV1 och Kanal 1 men bytte 1996 namn till SVT1. 

I början av 2001 gjordes en större kanalomläggning då SVT1 tog över flera program med större målgrupper, medan systerkanalen SVT2 smalnades av.

"Ska finnas för alla"

Anna Lagercrantz beskrivs som en av Sveriges mest meriterade mediechefer.

Innan hon började på SVT har hon varit chef för TV4 Nyheterna, Sveriges Radios Ekoredaktion och SVT:s nyhets- och sportverksamhet.

– SVT ska finnas till för alla. Det blir min och medarbetarnas roll att tillsammans se till att SVT fortsätter att förtjäna publikens tid och förtroende. Det är med ödmjukhet och glädje jag tar mig an rollen som vd för SVT, som är det finaste arbete jag kan tänka mig, säger Anne Lagercrantz själv.

Foto: Jeshoots.com

Text: Redaktionen


Biltema inleder bojkott

2024 11 29

I morgon, fredag, är det dags för årets stora köpfest.

Black Friday står för dörren och många butiker väljer att hoppa på reatåget.

Men en stor aktör i Sverige kommer inte att delta.

Giganten Biltema, som har 61 varuhus i Sverige, väljer att bojkotta Black Friday-festen.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger Johan Gerdevåg, marknadschef på Biltema.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Avstår ”intensiv priskonkurrens”

Enligt Gerdevåg väljer Biltema att lägga fokus på ”långsiktiga, rättvisa priser”, i stället för att delta i vad han beskriver som en intensiv priskonkurrens på Black Friday.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året.

Handeln väntas öka

Årets stora reavecka inleddes i måndag med Black Week och kulminerar under morgondagen då Black Friday går av stapeln.

Försäljningen väntas öka jämfört med föregående år.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel förutspår att försäljningen under Black Week når 9,7 miljarder kronor, vilket är en ökning från fjolårets 8,7 miljarder kronor.

– Efter flera år av lågkonjunktur är det många handelsföretag som fortfarande befinner sig i en pressad situation, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel och fortsätter:

– Givet konsumenternas prismedvetenhet tror vi också att många väntat med att göra inköp, för att kunna köpa produkter till ett rabatterat pris. Det är ytterligare en förklaring till varför vi ser en ökning jämfört med föregående år, och vi gläds åt denna positiva signal. Nu hoppas vi på ett högt tryck i såväl butik som online.

Foto: Biltema (CC)

Text: Redaktionen


Våga säg ”förbjudna ordet” – ÖB uppmanar svenska folket

2024 11 29

Sverige överbefälhavare Michael Claesson anser att allmänheten måste vänja sig vid ett ord som tidigare har väckt upprörda känslor.

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen