Nato kan aktivera artikel 5 – Ryssland väntas slå till

2024 11 28

Nato kan komma att åberopa den omtalade försvarsklausulen artikel 5.

Artikeln beskrivs som kärnan i alliansen och den som officiellt deklarerar att ett väpnat angrepp mot något av medlemsländerna är ett angrepp på samtliga.

Den kallas ibland för “En för alla, alla för en” och får följden att alla medlemsländer går till försvar.

Nu varnar Tysklands underrättelsechef Bruno Kahl för att Nato till slut kan överväga att aktivera klausulen, rapporterar Reuters.

Anledningen är att man förväntar sig nya ryska drag i form av intensifierad hybridkrigföring.

– Den omfattande användningen av hybridåtgärder av Ryssland ökar risken för att Nato så småningom kommer att överväga att åberopa sin ömsesidiga försvarsklausul artikel 5, säger han enligt nyhetsbyrån och tillägger:

– Samtidigt innebär den stigande ökningen av den ryska militära potentialen att en direkt militär konfrontation med Nato blir ett möjligt alternativ för Kreml.

Incidenterna ökar

Enligt Bruno Kahl ser Kreml Tyskland "som en motståndare".

– Vi är i en direkt konfrontation med Mosvka, säger underrättelsechefen.

Nato och västerländska underrättelsetjänster har den senaste tiden varnat för att Ryssland ligger bakom ett växande antal fientliga incidenter över Europa. Det handlar om allt från upprepade cyberattacker och mordbränder som kopplats till Moskva.

Ett exempel är det märkliga rörelsemönstret hos fartyget MV Ruby utanför Norge i september. Ett annat är det DHL-plan som störtade i Litauen tidigare i veckan, där det tidigare rapporterats om ryska brandbomber på andra plan från företaget.

Ryssland har konsekvent förnekat alla sådana anklagelser.

"Risken för konfrontation växer"

Enligt den tyska underrättelsetjänstens bedömning tvivlar högt uppsatta tjänstemän i Kreml på att Nato skulle göra verklighet av att åberopa artikel 5 i händelse av en nödsituation.

– Vi har ännu inga indikationer på att Ryssland har för avsikt att gå i krig, men om sådana känslor får övertaget i regeringen i Moskva kommer risken för en militär konfrontation att växa under de kommande åren, säger Bruno Kahl.

Om Ryssland attackerar en eller flera Natoallierade kommer det snarare vara för att testa röda linjer än för att ta över nytt land, menar underrättelsechefen.

Tyskland har tidigare genom försvarsministern Boris Pistorius varnat för att ett storkrig mellan Nato och Ryssland kan bli verklighet redan om fem års tid.

– Våra militära rådgivare säger mig: Ryssland kan inom fem till åtta vara i stånd att angripa Natoterritorium. Om Ryssland är berett att den risken – det kan vi för dagen inte utesluta, sade ministern i en intervju med DN i våras.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen