Och den är nu mer aktuell än någonsin i takt med att shoppingsäsongen Black Week och julhandeln har dragit i gång i full fart.

Det gäller köp- och shoppingberoende som ökar kraftigt i Sverige och där allt fler nu söker vård för sitt missbruk, rapporterar Ekot.

– Det kommer säkert tre gånger så många som nu det gjorde förut, ungefär 2017-18. Allt är digitaliserat, man har appar som uppmanar till köp och så infaller då Black Friday nu där man exponeras så otroligt mycket, säger Caroline Erkers, psykolog och vd på Svea KBT, till radion.

Ingen diagnos

Köpberoende kallas på engelska för “compulsive buying disorder” och är ett tvångsmässigt beteende.

Trots att åkomman inte finns som en formell diagnos är det ett välkänt problem som kan leda till mycket svåra konsekvenser.

Exakt hur många som lider av besvären är inte känt, då det inte förs någon statistik.

Utgår man från Kronofogdens siffror är det dock tydligt att fler ansöker om skuldsanering just på grund av överkonsumtion.

År 2018 hade 17 procent angett just överkonsumtion som huvudorsak – förra året hade den siffran mer än fördubblats och låg då på 37 procent, enligt Ekot.

Många skäms

Enligt Caroline Erkers krävs det ofta att man träffar botten innan man vågar söka hjälp.

Skam och social isolering är inte sällan skäl till att folk inte talar öppet om sina problem och man väntar därför till ekonomin havererat totalt.

Hanna Widerstedt, tidigare deltagare i dokusåpan Big Brother, är en av alla som drabbats.

– Jag tog allt på Klarna eller på faktura. Jag brydde mig inte om att jag måste betala de här sms-lånen, jag sket i det. Så det gick till Kronofogden och blev högre och högre skulder, säger hon till SR.

"Dold folksjukdom"

Fenomenet köpberoende har studerats under längre tid.

Redan 2014 kallades det för en “dold folksjukdom” av Ulrika Holmberg vid Företagsekonomiska institutionen på Göteborgs universitet.

Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning, liknar det vid beroende av alkohol eller narkotika.

Samma förändring sker i hjärnan vid shoppingberoende och substansberoende.

– När man ser att det här går över vad jag egentligen har råd med, men ändå fortsätter jag. Då kan man identifiera att här finns det en risk att man kommer köpa för mycket och fastna i ett beroende, säger Fred Nyberg till SVT.

Foto: C. Erfurt

Text: Redaktionen

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen