Nato blixtinkallar till möte – massivt hot från Putin

2024 11 26

Luftkriget mellan Ukraina och Ryssland har eskalerat.

Efter ukrainska attacker med västtillverkade långdistansvapen svarade Ryssland med att avfyra en interkontinental ballistisk robot mot staden Dnipro.

En unik händelse i kriget.

Det är första gången som robottypen används i kriget. En interkontinental ballistisk robot har en räckvidd på över 5 000 kilometer och kapacitet att bära kärnvapen.

Putin hotar

Kort efter attacken uttalade sig Rysslands diktator Vladimir Putin om sitt nya vapen.

En ilsken Putin konstaterade att Moskva kan använda långdistansroboten mot länder som har tillåtit Ukraina att använda deras robotar för att beskjuta mål i Ryssland.

Det innebär att Putin hotar att attackera följande länder:

- USA

- Frankrike

- Storbritannien

Nato kallar till möte

Med anledning av Putins nya hot kallar Nato till ett extrainsatt möte.

Ambassadörer från Ukraina och Natos 32 medlemsländer ska träffas i Bryssel under tisdagen, rapporterar France24.

Ukrainsk vädjan

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kallat den ryska robotattacken för den ”senaste vågen av rysk galenskap” och vädjat om leveranser av uppdaterade luftförsvarssystem för att möta det nya hotet.

Det är dock oklart om Nato kommer fatta beslut om några konkreta åtgärder under tisdagens möte.

– Mötet ger en möjlighet att diskutera den nuvarande säkerhetssituationen i Ukraina och kommer att innehålla genomgångar från ukrainska tjänstemän via videolänk, säger en tjänsteman vid försvarsalliansen enligt France24.

Frankrike öppnar för marksoldater

Tisdagens Natomöte sker också i ljuset av att Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot öppnat för att skicka marksoldater till Ukraina.

– Vi utesluter inte något alternativ, sade Barrot till BBC i helgen.

– Vi kommer att stödja Ukraina så intensivt och så länge det behövs. Varför? För att det är vår säkerhet som står på spel. Varje gång den ryska armén går framåt med en kvadratkilometer kommer hotet en kvadratkilometer närmare Europa.

Det är oklart om Frankrikes öppning kommer diskuteras under tisdagens möte.

Foto: Rysk attack Dnipro. Skärmdump sociala medier

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen