Var femte person struntar i samma vägskylt – 2 500 kronor i böter

2024 11 26

Var femte svensk bryter mot samma lag i trafiken.

Beteendet är inte bara olagligt utan även farligt, framhåller Riksförbundet M Sverige.

Konsumentorganisationen kan i en ny rapport fastslå att 19 procent av landets trafikanter struntar i att stanna vid stoppskyltar – från Skåne i söder till Västerbotten i norr.

– Att inte stanna vid stopplikten handlar inte bara om att bryta mot trafikregler, det utgör en allvarlig säkerhetsrisk för alla i trafiken, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige, i en kommentar.

– Varje gång en trafikant struntar i stoppskyltarna utsätter de sig själva och andra för onödiga faror.

Viss förbättring

Även om siffrorna fortfarande är höga är utvecklingen trots allt en förbättring.

När M Sverige genomförde sin första undersökning 2013 visade det sig att hela 32 procent av trafikanterna bröt mot stopplikten.

För bara två år sedan låg siffran på 30 procent.

– Vi uppmanar alla trafikanter att vara extra uppmärksamma vid stoppskyltar, oavsett vilket fordon de kör. En enkel regel som att stanna vid stoppskyltar kan förhindra olyckor och rädda liv.

– Trafiksäkerhet är en fråga som berör oss alla, och genom att följa trafikregler kan vi tillsammans bidra till en säkrare vägmiljö, säger Heléne Lilja.

Då ryker körkortet

Den som ignorerar en stoppskylt kan, förutom att äventyra säkerheten i trafiken, åka på böter uppemot 2 500 kronor.

Utgångspunkten är dessutom återkallelse av körkortet, vilket sker när förseelsen rapporteras till Transportstyrelsen som i sin tur fattar beslutet.

Det är dock inte alltid det sker. Enligt körkortslagen kan det i vissa fall stanna vid en varning om brottet bedöms som ringa.

Andel som inte följde stopplikten per fordonsslag

Noterbart i undersökningen, som omfattar cirka 3 400 observationer i hela Sverige, är att det också är stora skillnader mellan olika trafikanter.

Den vanligaste gruppen som inte stannar vid stoppskyltar är cyklister (52 procent) medan enbart 3 procent av taxiförare ignorerar stopplikten.

Cykel	52 %
A-Traktor	29 %
Mc	35 %
Personbil	20 %
Taxi	3 %
Buss	15 %
Lastbil	19 %

Så har det sett ut historiskt

År	Observationer	Andel som inte stannade
2013	4 672	32 %
2016	3 162	23 %
2020	17 000	25 %
2022	6 000	30 %
2023	2 600	23 %
2024	3 400	19 %

Källa: Riksförbundet M Sverige

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

- I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år.

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen