IRLAND: Konservativt land går till val

2024 11 24

Irländsk politik lutar kraftigt åt höger i ett europeiskt perspektiv.

Ända sedan Irland införde titeln Taoiseach för sin premiärminister – vilket skedde 1937 – har posten innehafts av antingen det konservativa högerpartiet Fianna Fail eller det liberalkonservativa högerpartiet Fine Gael.

– Båda partierna är samma skrot och korn, säger 29-åriga Jenna Brush från Dublin.

När MarcusOscarsson.se träffar henne på en restaurang i centrala delarna av huvudstaden framhåller hon sin besvikelse över irländsk politik.

– Det är gör gammaldags och bakåtsträvande. Även om det har skett en del framsteg.

– Detta land behöver bli mer jämställt och mer modernt, säger hon.

Sinn Fein och Labour

Taoiseach är gammaldags irländska och betyder ledare.

Sedan 1937 har konservativa Fianna Fail haft posten 13 gånger och liberalkonservativa Fine Gael 10 gånger.

Ända sedan 1987 har socialdemokratiska Labour varit det tredje största partiet. Och i valet 2011 klättrade de till och med upp tillfälligt till andra plats när Fianna Fail hade en kris.

Som traditionellt sett tredje största parti har Labour suttit med i inte mindre än åtta olika regeringar varav sju inkluderade Fine Gael och en inkluderade Fianna Fail.

Men vid valet 2016 tappade emellertid Labour kraftigt och istället tog sig vänsternationalistiska tillika socialdemokratiskt inriktade Sinn Fein förbi och fick 14 procent.

2020 blev ett succéval för Sinn Fein som ökade till 25 procent och blev största parti i procent räknat men fick ett mandat mindre än Fianna Fail.

Slåss om förstaplatsen

Fianna Fail fick 22 procent och Fine Gael 21 procent och tillsammans med De Gröna på 7 procent bildade de en koalitionsregering vilket återigen placerade Sinn Fein till en oppositionsroll.

De Gröna blev fjärde största parti med 7 procent och Labour bara fjärde störst med 4 procent.

– Det har hänt en del, men långt ifrån tillräckligt säger Jenna Brush som menar att ungdomarnas röst nonchaleras av politikerna.

Inför valet 29 november 2024 har Labour inte lyckats komma tillbaka utan ligger kvar kring 4 procent samtidigt som De Gröna fallit ned till samma nivå. Det relativt nystartade partiet Socialdemokraterna ligger på nära 6 procent i senaste mätningarna.

Fine Gael, Fianna Fail och Sinn Fein slåss om förstaplatsen och ligger runt 20 procent vardera.

TikTok-ledaren

Fine Gaels ledare och omtalade premiärminister Leo Varadkar avgick i mars månad och lämnade över till Simon Harris som gav partiet ett rejält lyft i mätningarna som nu har mattats ut. Harris har kallats TikTok-ledaren för sin skicklighet i sociala medier.

För att Sinn Fein ska ta över styret över Irland krävs en stor seger eftersom Fine Gael och Fianna Fail framhållit att de avser att bilda regering igen om de vinner valet.

Den ekonomiska nedgången, sjukvården och bostadsbrist hör till de största valfrågorna tillsammans med invandringen.

Foto: M. Johnston

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 16

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen