UPPGIFTER: EU-land kan skicka trupper till Ukraina

2024 11 24

Ett EU-lands utrikesminister säger att man inte utesluter att skicka trupper till Ukraina.

Den senaste veckan har präglats av en tydlig eskalering i Ukraina.

USA tillåter nu Ukraina att använda långdistansrobotar långt inne i Ryssland, och Ryssland har i sin tur börjar använda en ny typ av missiler, samtidigt som landet också har uppdaterat sin kärnvapendoktrin.

Samtidigt går Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot ut och ger ett besked om möjligheten att skicka franska trupper till Ukraina, rapporterar BBC.

”Vår säkerhet står på spel”

Västländer bör inte sätta några gränser för sitt stöd till Ukraina, och bör ”inte sätta eller uttrycka röda linjer”, enligt den franska utrikesministern.

På frågan om det innebär att Frankrike skulle kunna skicka trupper till Ukraina, svarar han att det inte kan uteslutas.

– Vi utesluter inte något alternativ, säger Jean Noël Barrot till kanalen.

– Vi kommer att stödja Ukraina så intensivt och så länge det behövs. Varför? För att det är vår säkerhet som står på spel. Varje gång den ryska armén går framåt med en kvadratkilometer, kommer hotet en kvadratkilometer närmare Europa, tillägger den franska utrikesministern.

Barrot har också, likt USA, gett besked om att Ukraina får använda franska långdistansmissiler mot Ryssland på ryskt territorium, ”i självförsvarets logik”.

Öppnar för Nato-inbjudan

Frankrikes utrikesminister är också öppen för att låta Ukraina gå med i Nato.

– Vi är öppna för att ge en inbjudan, och i diskussioner med vänner och allierade, och vänner och allierade till Ukraina, arbetar vi för att få dem närmare våra positioner, säger Barrot till kanalen.

Västländer kommer att behöva lägga betydligt mer pengar på försvaret för att stärka Europas och västvärldens säkerhet, tillägger han.

– Naturligtvis måste vi spendera mer om vi vill göra mer, och jag tror att vi måste möta dessa nya utmaningar, säger Frankrikes utrikesminister Noël Barrot till BBC.

Zelenskyj tror på fred

Samtidigt som situationen i Ukraina har eskalerat den senaste veckan, finns det också förhoppningar om att man ska uppnå en fredslösning under 2025.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte under gårdagen en önskat om att få slut på kriget under kommande år.

– Jag är övertygad om att vi har alla möjligheter att göra det nästa år, sade Zelenskyj i samband med en konferens på lördagen, enligt Ukrainska Pravda.

– Jag vill också se förslagen från USA:s nya president. Jag tror att vi kommer att få se dessa förslag i januari. Och jag tror att vi kommer att ha en plan för att få slut på det här kriget, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Zelenskyj tror på fred – ”förslag i januari”

Foto: Nato

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen