Våra resvanor påverkades starkt av coronapandemin, och även inflationen har troligtvis påverkat den svenska reslusten.

Men nu har det vänt.

Under 2023 och 2024 har det skett en kraftig ökning i svenskarnas resande, och flera olika typer av resor har blivit mer populära, enligt Reserapporten 2024, som ges ut av Svenska Resebranschföreningen.

Ökning med 43 procent

Försäljningen av resor ökade med hela 43 procent under 2023 jämfört med året innan, och under 2024 har trenden fortsatt, enligt rapporten, som är baserad på reseföretagens årsrapporter för 2023 samt en prognos för hur det har sett ut hittills under 2024.

Researrangörer har sett en ökad försäljning med 44 procent, och resebyråer med 40 procent.

Det visar att den svenska reslusten har kommit tillbaka efter pandemin och reseföretagen har nästan återhämtat sig. Nivån är snart tillbaka där den var före pandemin.

Samtidigt har också priserna ökat.

Snittpriserna har stigit med 20 procent sedan 2019, enligt rapporten.

Trenden har fortsatt 2024

Restrenden har fortsatt under 2024, och nästan alla produktkategorier visar positiva resultat under året.

Bland annat så har försäljningen av paketresor ökat jämfört med 2023. Det visar att många resenärer är beredda att betala mer för bättre reseupplevelser.

Även charterföretagen har haft ett bra 2024 med ökat försäljning och fler resenärer.

Detsamma gäller flygtrafiken, där försäljningen av såväl utrikes- som inrikesflyg samt inrikeståg har ökat. Undantag dock för utrikeståg, som har minskat något under 2024.

Olika generationer – olika resvanor

Tidigare undersökningar visar dock att det finns stora skillnader i vilken typ av resor som föredras, beroende på vilken generation man tillhör.

Exempelvis har Generation Z andra resvanor jämfört med Millennials, enligt en undersökning från Ticket.

Båda åldersgrupperna lockas förvisso av sol och bad.

Men inom Generation Z finns det bland annat ett större intresse för äventyrsresor, medan Millennials prioriterar tid med familjen.

Millennials åker gärna till Spanien eller Thailand, medan Generation Z föredrar Portugal och Grekland.

Foto: D. Gold resp E. Jong

Text: Redaktionen

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen