Kaffet flödar i Sverige – en yrkesgrupp dricker mer än alla andra

2024 11 22

I snitt dricker svenska folket nästan 12 miljoner koppar kaffe varje arbetsdag.

Det motsvarar 59 koppar per arbetsvecka och tre miljarder koppar om året.

Eller enkelt uttryckt – 2,2 koppar per person när man är på jobbet.

– Kaffet har haft en central plats under lång tid och med närmare tre miljarder koppar om året står det klart att drycken är en viktig del av vår vardag. Det gäller inte minst under arbetsveckan där vi kan behöva lite extra fokus och energi, säger Peter Jönsson, smakchef på Beans in Cup.

– Svenskarna ser dessutom kaffemaskinen som något mer än en plats att hämta dryck från – den har en större roll på arbetsplatsen.

Chefer dricker mest

Siffrorna framgår i en ny Sifo-undersökning som kaffeföretaget beställt.

Där framgår det också att en yrkesgrupp dricker mer kaffe än alla andra – chefer inom företagsledning, politik, förvaltning och organisationer.

Cheferna dricker i snitt 3,2 koppar per arbetsdag.

– Kaffekulturen skiljer sig beroende på yrkesroll och arbetsplats. Att ha ett kontorsjobb kan exempelvis göra kaffet mer lättillgängligt för den anställde och dessutom kan tiderna för fikarast vara mer flexibla, säger Peter Jönsson i samma pressmeddelande.

– Oavsett vilken arbetsplats vi befinner oss på bidrar kaffe till en social stund och tid för avkoppling. Det är helt enkelt en del av vår livsstil idag.

65 procent blir mindre effektiva

Sverige är det tredje mest kaffedrickande landet i världen. Enbart Finland och Nederländerna konsumerar mer kaffe.

För många är drycken helt avgörande om de överhuvudtaget ska vara effektiva på sin arbetsplats.

En undersökning av samma företag visar att 65 procent anser att så är fallet, och inte helt förvånande är det chefer som i störst utsträckning påverkas mest negativt om de inte får kaffe på jobbet.

Fyra av fem chefer (77 procent) svarar att deras effektivitet hade påverkats, var femte (22 procent) blir till och med irriterade om de inte får kaffe, enligt Beans in Cup.

– Gott och tillgängligt är viktigast när det kommer till kaffet på jobbet, enligt undersökningen. Den svenska arbetstagaren ser kaffet som en paus och en möjlighet att kunna få lite njutning och avkoppling på jobbet. Vi blir piggare och får ökat fokus. Samtidigt blir vi väldigt påverkade när vi inte får kaffe, vilket säger en del om kaffets roll i vår arbetsmiljö, säger Peter Jönsson.

LÄS MER: Populärt kaffemärke rasar i försäljning

Yrkesrollerna som dricker mest kaffe

Chefsyrke inom företagsledning, politik, förvaltning och organisationer: 3,2 koppar per arbetsdag
Lant-/skogsbruk, trädgård, djur och fiske: 3 koppar per arbetsdag
Bank, finans och försäkring: 2,8 koppar per arbetsdag
Hotell och restaurang: 2,8 koppar per arbetsdag
Person-/godstransporter, logistik, lager- och postverksamhet: 2,6 koppar per arbetsdag

Källa: Beans in Cup/Kantar Sifo

Foto: Stokpic resp C. Melville

Text: Redaktionen

EU säger nej till Sverige – förslag om elbilar stoppas

2025 10 30

I somras gick regeringen fram med en social klimatplan som bland annat innehöll en ny elbilspremie.

Hushåll med låg inkomst på landsbygden skulle kunna få 54 000 kronor för att köpa en elbil, löd beskedet som följts av hård kritik.

Nu stoppas förslaget.

Det är EU som säger blankt nej till Sverige, avslöjar Borås Tidning.

Nu råder en kamp mot klockan för att ta fram ett nytt förslag som EU ska kunna godkänna.

– Det är extremt tajt med tid – och en stor utmaning att vara redo trots att själva beslutet ännu inte är på plats, säger Naturvårdsverkets chef för klimatanalysenheten Sara Almqvist, till BT.

Här är nya summan

Enligt lokaltidningen kommer det nya förslaget se ut enligt följande.

Den huvudsakliga elbilspremien blir högst 46 800 kronor per fordon, till skillnad från tidigare föreslagna 54 000.

Hushåll i glesbygd med lägre inkomster, upp till 50 procent av medelinkomsten, ska dock kunna få ett starttillägg på 18 000 kronor vilket kan höja det totala bidraget till 64 800 kronor.

Om förslaget får grönt ljus väntas EU-kommissionen fatta beslut i mitten av december. Premien ska då kunna sökas under nästa års första månader.

– Vi får hoppas att EU inte kommer med allt för stora ändringar i det uppdaterade förslaget, säger Sara Almqvist.

Kritiken: för få kan söka

Ett kriterium för att kunna ta del av den premie som lades fram i det första förslaget var att man inte redan får lov att äga eller leasa en elbil eller en laddhybrid.

En stor del av kritiken har handlat om att för få kunnat söka premien. Den tilltänkta målgruppen skulle inte gynnas och förslaget var därmed ineffektivt, löd argumentet.

– Otydliga eller onödigt komplexa villkor kan öka risken för felaktiga ansökningar, fördröjd handläggning och höga administrativa kostnader, framhöll exempelvis Ekonomistyrningsverket i sitt remissvar, enligt Vi Bilägare.

LÄS MER: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Regeringen: "Viktig åtgärd"

Med den första planen, som EU nobbat, var tanken att 100 000 elbilspremier skulle kunna delas ut mellan 2026-2032.

– Att snabba på elektrifieringen av transporterna och underlätta även för hushåll med svagare ekonomi och begränsad tillgång till kollektivtrafik att ställa om från fossila bränslen, är en viktig åtgärd som bidrar till att nå klimatmålen och öka acceptansen för en ambitiös klimatpolitik, uttryckte regeringen i ett uttalande när beskedet kom i somras.

LÄS MER: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet resp K. Medai

Text: Redaktionen

Populär frukostdryck kopplas till dödsfall

2025 10 30

Ett vanligt alternativ till mjölk kan vara mycket skadligt för hälsan.

En ny amerikansk studie visar höga blyhalter i växtbaserade proteinprodukter som innefattar både bland annat havre- och sojamjölk.

Finländska forskare granskar nu säkerheten i liknande produkter som produceras i Finland, rapporterar svenska Yle.

Höga blyhalter

En färsk studie från USA har väckt oro bland konsumenter och forskare.

Consumer Reports testade 23 proteinprodukter och fann att över två tredjedelar innehöll mer bly än experternas säkerhetsnivå per portion.

Två produkter hade så höga nivåer att experterna avråder helt från användning, medan andra kan användas högst en gång i veckan.

Växtbaserade proteinprodukter som havremjölk hade i genomsnitt nio gånger mer bly än mjölkbaserade produkter och är särskilt farligt för gravida kvinnor då det direkt kan påverka fostret.

– Den känsligaste hälsoskadan av bly är att IQ sjunker hos foster som exponerats för bly. Vid något högre mängder påverkas även njurarnas funktion och blodtrycket stiger, säger Johanna Suomi, forskningsprofessor vid Livsmedelsverket, till svenska Yle.

Blyexponering bedöms ha lett till mer än 1,5 miljoner dödsfall globalt år 2021, främst på grund av påverkan på blodkärlen.

LÄS MER: Kraftig kritik mot Ica Maxi – från Handels

Finländska forskare granskar

I Finland pågår nu en studie av Livsmedelsverket och VTT som granskar drygt 70 växtbaserade produkter, inklusive alternativ till mjölk som havremjölk, yoghurt, glass och puddingar.

Forskningen tittar på tungmetaller som bly, kadmium, arsenik och nickel, samt mögelgifter och vissa bakterier.

– Växtbaserade råvaror, som spannmål och soja, kan innehålla faror som inte finns i mjölk eller åtminstone inte i samma omfattning, säger Johanna Suomi.

Resultaten väntas nästa år och ska ligga till grund för framtida EU-gemensamma gränsvärden och ökad konsumentsäkerhet.

Risker för användare

Bly är en tungmetall som finns i miljön och i mat, och WHO menar att ingen nivå är helt säker.

Blyexponering kan leda till minskad IQ hos foster, påverka njurar och höja blodtrycket.

Risken ökar om man regelbundet använder stora mängder av produkter med höga halter under flera år.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: P Desforges

Text: Redaktionen