UPPGIFTER: Putin jublar – Europa nära mycket känsligt besked

2024 11 22

Ryssland är i stort behov av pengar.

I oktober stod det klart att den ryska försvarsbudgeten ska öka till motsvarande 1 500 miljarder kronor nästa år.

En ökning med 30 procent samtidigt som Ryssland medger att ekonomin är pressad.

– Svårigheter och obalanser kvarstår i ekonomin. De orsakas främst av de svåra förhållanden under vilka vi bygger upp industriell, jordbruksmässig och finansiell potential, erkände Vladimir Putin nyligen enligt Newsweek.

Hårdaste åtgärden hittills

Igår fattade USA dessutom beslut om att införa nya sanktioner mot Gazprombank – en av huvudkanalerna för betalningar av rysk olja och gas – som beskrivs som “den mest kraftfulla åtgärden hittills”.

– Den här omfattande åtgärden kommer att göra det svårare för Kreml att kringgå USA:s sanktioner och finansiera och utrusta sin militär, säger USA:s finansminister Janet Yellen till Reuters.

EU nära kontroversiellt avtal

Samtidigt är EU på väg att sluta ett nytt gasavatal med målet att helt avveckla beroendet av Rysslands fossila bränslen.

Men uppgörelsen är på väg mot ett stort bakslag. I slutändan kan avtalet gynna Putinregimen, rapporterar Politico.

Anledningen är att EU under klimatmötet COP29 istället vänder sig till värdlandet Azerbajdzjan.

En farlig kompromiss, menar många forskare, eftersom landet dramatiskt ökat sin egen import av fossila bränslen från Ryssland. En del menar att Azerbajdzjan märker om importerat ryskt bränsle och skickar det vidare till Europa, trots att man hävdar att det är för eget bruk.

Oavsett så gynnar det Ryssland, skriver den amerikanska tidningen.

– Azerbajdzjan försöker positionera sig som en viktig EU-energipartner. Men de har inte produktionen och för tillfället tar de på sig för mycket, säger Aura Sabadus, gasmarkandsexpert på underrättelseföretaget ICIS.

"Byter bara etikett"

Zhala Bayramova, en azerbajdzjansk dissident som nyligen prisades av Human Rights Award för sin aktivism, håller med.

– Européer ser Azerbajdzjan som ett alternativ till Ryssland, men att köpa energi från Azerbajdzjan betyder att köpa energi från Ryssland, säger hon.

Den obekväma sanningen är därmed att Azerbajzjan i huvudsak tvättar rysk gas för Europa.

– Folk inser att detta naturligtvis inte kommer att vara azerisk gas. Det skulle vara rysk – du byter bara etikett, säger Aura Sabauds.

Stark allierad till Ryssland

Tim McPhie, EU-kommissionens talesperson för energifrågor, har i ett uttalande sagt att EU:s energiavtal med Azerbajdzjan “hjälper Europa att röra sig bort från rysk gasimport”.

Azerbajdzjan har hittills slutit gasrelaterade avtal med Slovakien, Bulgarien och EU-kandidaten Serbien.

Landet har efter invasionen av Ukraina stärkt sina band med Ryssland och är en nära allierad partner till Putinregimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt besked från V – inför mötet med C

2026 10 04

V kommer med besked efter att C bjudit in de rödgröna partierna till samtal.

Magdalena Anderssons (S) första sonderingsförsök fallerade, och slutade med att S-ledaren i början av veckan lämnade tillbaka uppdraget till talmannen.

Det föregicks av att V meddelat att man skulle ställa sig bakom M-kandidaten Anderas Norlén i talmansvalet, istället för att stödja S kandidat Johanna Haraldsson.

Andreas Norlén valdes således, och i slutet av veckan gav han åter sonderingsuppdraget till Magdalena Andersson.

V ger besked

Under fredagseftermiddagen gick Elisabeth Thand Ringqvist (C) ut och bjöd in S, V och Mp till samtal, med förhoppningen att diskussionerna ska kunna tas vidare.

Alla tre partierna har tackat ja, men inför mötena kommer nu ett besked från V. Det är inte aktuellt att förhandla sakpolitik förrän regeringsfrågan är löst, meddelar paritets ekonomiska talesperson Ida Gabrielsson (V).

– V kan givetvis ha sakpolitiska seminarium men vi har inga sakpolitiska förhandlingar innan vi har löst vad målet med förhandlingarna är och vilka som ska genomföra det vi kommit överens om, fastslår hon i ett inlägg på X.

– Det tror jag dom flesta som har förhandlat är eniga om att man måste ha klargjort först.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Behöver samtliga

De fyra partierna som varit i opposition under de senaste fyra åren fick tillsammans 176 riksdagsmandat i årets val. Tidöpartierna fick gemensamt 173 mandat.

V står för 30 av de rödgröna mandaten och kräver ministerposter. C står för 25 av dem och vägrar stödja en regering där V sitter med. Med tanke på det jämna läget behöver Magdalena Andersson stöd från båda partierna för att kunna bilda regering.

Samtidigt har högersidan kommit med inviter till C att stödja en regeringsbildning med Ulf Kristersson (M) i spetsen. Från V tycker man att det är hög tid för C att välja sida.

– Märkligt att se hur högerfolk inte verkar vilja att C ska välja? Jag tänker tvärtom, uppger Ida Gabrielsson i inlägget.

– Ingen tjänar på att C aldrig väljer sida. Oavsett om man är höger eller vänster så borde man anse att det är bättre om C nu efter över åtta år äntligen avgör på vilken sida dom står.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet resp Socialdemokraterna resp Agnus Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: C har gett upp hoppet

2026 10 05

Centerpartiets invit till S, V och Mp vittnar om en uppgiven förhoppning.

C gick till val med förhoppning om en mittenregering under kommande mandatperiod. Varken SD eller V skulle ges inflytande i en sådan konstellation, var beskedet från partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist (C).

– Ytterkanternas politik gör inte Sverige rikare. Mittenalternativet är ett alternativ för alla de väljare som vet att tillväxt är en förutsättning för jobb, både i dag och i morgon, sade hon i ett uttalande inför valet.

”Kommer förändras i grunden”

Ambitionen från C har varit att bryta isär de två blocken som formerats i svensk politik. Det finns ett tredje spår som har starkt stöd bland väljarna, menade partiet.

– Vi ser att det här valet kommer att förändra svensk politik i grunden. Vi är redo att vara drivande för en förändring som ger Sverige en stabil regering i mitten, sade partisekreterare Hannes Hervieu (C), under valveckan.

Verkar ha gett upp

I fredags bjöd C-ledaren in sina partiledarkollegor i S, V och Mp till möte. Ett steg som tyder på att partiet har övergett sin förhoppning om en mittenregering, menar statsvetare Tommy Möller vid Stockholms universitet, rapporterar SR.

– Ja, jag tolkar det som att Centerpartiet, som ju har en nyckelroll här, är på väg att inse att det huvudspår som man har haft hela tiden, alltså en mittenbaserad regering där inget av ytterkantspartierna ingår, inte är möjlig i nuläget, säger han till radion.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Svårlöst läge

V har ställt ett ultimatum i regeringsförhandlingarna. Partiet kommer inte stödja en statsminister som inte ger dem ministerposter. C vägrar att ge sitt stöd till en regering där V sitter med. Läget för Magdalena Andersson (S), som fått i uppdrag att sondera möjligheten att bilda regering, ter sig tämligen låst, anser statsvetaren.

– Det här tillhör ju kategorin med de allra svåraste nötterna att knäcka så att säga. Det är svårt att tänka sig att något av partierna skulle vika ner sig som det ser ut nu, men förr eller senare måste det ske, säger Tommy Möller, till radion.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen