Sverige tredje bäst i EU på viktig lista

2021 11 22

Det framgår av den nya rankingen i EU:s Desi-lista som står för Digital Economy and Society Index.

Fyra olika områden mäts

Rankingen som mäter hur konkurrenskraftiga de olika EU-länderna är inom digitalisering utgår ifrån fyra olika områden:

Humankapital

Uppkoppling

Integration av digital teknik inom näringslivet

Digitala offentliga tjänster

Sveriges starkast inom humankapitalet

I summeringen för Sverige konstateras att humankapitalet är Sveriges starkaste område där vi ligger tvåa i EU med nästan 46 % av befolkningen som har mer än grundläggande digital kompetens uppger SVT. Samtidigt råder det brist när det gäller experter inom informations- och kommunikationsteknik där EU-kommissionen bedömer att Sverige väntas sakna 70 000 IKT-specialister om tre år.

Hela listan

Här är EU-listan:

1, Danmark

2, Finland

3, Sverige

4, Nederländerna

5, Irland

6, Malta

7, Estland

8, Luxemburg

9, Spanien

10, Österrike

11, Tyskland

12, Belgien

13, Slovenien

14, Litauen

15, EU-snittet

16, Frankrike

17, Portugal

18, Lettland

19, Tjeckien

20, Kroatien

21, Italien

22, Cypern

23, Slovakien

24, Ungern

25, Polen

26, Grekland

27, Bulgarien

28, Rumänien

Stor skillnad mellan länderna

– Alla EU-länder har gjort framsteg när det gäller digitalisering men den övergripande bilden är blandad. Gapet mellan de ledande länderna och de länder med lägst poäng förblir stor. Alla länder behöver anstränga sig för att uppnå målen som har satts för 2030 i enlighet med Europas Digitala Årtionde, konstaterar EU-kommissionen i rapporten.

Bank-id fördel för Sverige

Jämfört med i fjol har Sverige klättrat hela fem platser; till plats nummer 5, inom området digitala offentliga tjänster och det handlar bland annat om att svenska folket är duktiga på att använda bank-id rapporterar SVT. Men sammantaget har Sverige tappat en placering jämfört med i fjol då man låg på andra plats totalt.

EU-kommissionen framhåller att när listan släpps för år 2022 som kommer man även att kunna se effekterna av pandemin.

JUST NU: Flera fartyg med kryssningsmissiler aktiveras

2025 05 09

Det uppger den ukrainska flottan på fredagsmorgonen.

Enligt larmet handlar det om fyra fientliga fartyg från Ryssland som aktiverats i havet.

– Varav tre bär kryssningsmissiler av typen ”Kalibr” med en total salva på upp till 14 robotar, varnar Ukrainas maritima styrkor i ett uttalande på Telegram.

Anlänt nyligen

Fartygen ska ha anlänt under under de senaste timmarna. Under torsdagen fanns inga ryska fartyg i Svarta havet, enligt samma källa.

Uppgifterna om sjösättningen kommer efter att Ryssland ropat ut en ensidig vapenvila från onsdag till lördag, en vapenvila som sammanfaller med det ryska firandet av segern mot Nazityskland. En stor parad med högt uppsatta gäster från hela världen, bland annat Kinas diktator Xi Jinping, väntas under fredagen i Moskva.

Brutit hundratals gånger

Ryssland har vid upprepade tillfällen anklagats för att ha brutit mot vapenvilan.

Andrii Sybiha, Ukrainas utrikesminister, uppgav igår att Ryssland genomfört 734 attacker mot ukrainska trupper och ukrainskt land sedan “vapenvilan” skulle ha startat.

– Jag talade just med Ukrainas militära ledning, som gav information om situationen vid frontlinjen. Förutsägbart nog visar sig Putins “paradvapenvila” vara en fars, framhåller Sybiha på X.

Ivan Fedorov, guvernör i den ukrainska regionen Zaporizhzhia, uppger samtidigt på sociala medier att regionen attackerats 220 gånger de senaste 24 timmarna.

Vill ha 30 dagar

Ukraina har avvisat det ryska beskedet om tre dagars “vapenvila”. Istället kräver man ett 30 dagar långt eldupphör, ett krav som ligger i linje med USA:s förslag.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader. Det finns ingen anledning att vänta till den 8 maj. Vapenvilan bör inte bara gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, uttryckte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X efter Rysslands besked.

Kan inte garantera säkerheten

Zelenskyj sade i helgen att Ukraina inte kan garantera utländska delegationers säkerhet när de besöker Moskva i samband med paraderna i den ryska huvudstaden.

I veckan har den sammanlagt största drönarattacken mot Ryssland någonsin genomförts, uppger bland annat oberoende Moscow Times. Enligt det ryska försvarsdepartementet har totalt 524 ukrainska drönare skjutits ned, vilket bland annat fått flera flygplatser runt Moskva att tillfälligt akutstänga.

Ukraina har inte kommenterat saken, men har tidigare framhållit att angrepp mot ryskt territorium utgör svar på de fortsatta ryska bombningarna mot civila mål i Ukraina.

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen