PLÖTSLIG VÄNDNING: Populärt livsmedel kommer störtdyka i pris

2024 11 18

Torka i södra Europa har slagit hårt mot olivodlingarna, vilket lett till kraftiga prishöjningar.

De senaste åren har priset på olivolja skjutit i höjden.

Under fjolåret steg priserna med 50 procent inom EU.

Plötslig vändning

Nu är dock ett stort trendbrott i sikte, rapporterar CNBC med hänvisning till världens största producent av olivolja, spanska Deoleo.

Företaget bedömer att priserna kommer sjunka kraftigt framöver.

Deoleos försäljningschef Miguel Ángel Guzmán hänvisar till den senaste skördeprognosen, som tyder på avsevärt förbättrade skördar under säsongen 2024-2025, särskilt i viktiga producentländer som Spanien, Grekland och Tunisien.

Miguel Ángel Guzmán räknar därför med halverade priser på olivolja.

– Utsikterna är positiva för de kommande månaderna. Marknaden förväntas börja stabiliseras och prisbilden förväntas gradvis återställas i takt med att den nya skördar fortskrider och utbudet ökar, säger han till CNBC.

– Prissänkningarna förväntas börja mellan november, december och januari, förutsatt att väder- och skördeförhållandena förblir stabila under de kommande veckorna, fortsätter försäljningschefen.

Dominerar marknaden

Hela 40 procent av världens olivolja produceras i Spanien. Landet används som en global referenspunkt för priset på livsmedlet.

Enligt Deoleo beräknas priserna på olivolja sjunka till cirka fem euro per liter. I dag kostar en 1-litersflaska uppemot 10 euro i spanska matbutiker.

I Sverige är priserna ännu dyrare. Exempelvis kostar Zetas populära Olivolja Classico Extra Virgin 750ml omkring 180 kronor i vissa matbutiker.

Fakta olivolja

- Oliverna till olivolja skördas under hösten och vintern. I Europa innebär det att det hela inleds i slutet av september, början av oktober. Då plockas oliverna innan de är riktigt mogna och därför sprängfyllda med smak och antioxidanter. Dessa ger en smakrik och pepprig olivolja.

- Senare under vintern, december till februari, skördas mogna oliver med något lägre halt antioxidanter, som ger en mildare olja.

Källa: Zeta

Foto: D. Strategy

Text: Redaktionen

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts.

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

– Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen