”Det ansiktet, de läpparna” – Trumps ord väcker avsky

2025 08 03

USA:s president Donald Trump får kraftig kritik för en intervju med Newsmax där han ger en uppmärksammad, och ifrågasatt komplimang till sin pressekreterare Karoline Leavitt, rapporterar The Independent.

"som en kulspruta"

Under intervjun med Newsmax diskuterar Trump det senaste halvårets politiska framgångar och pressar återigen på för att han borde tilldelas Nobels fredspris.

Under intervjun börjar han plötsligt prata om sin presssekreterare Karoline Leavitt i oväntat personliga ordalag:

– Hon har blivit en stjärna. Det är det ansiktet. Det är den hjärnan. Det är de där läpparna, sättet de rör sig på. De rör sig som en kulspruta, säger Trump i intervjun.

– Hon är faktiskt en fantastisk person. Jag tror inte någon någonsin har haft en bättre presssekreterare än Karoline, fortsätter han.

Leavitt, som bara är 27 år gammal, är Trumps femte presssekreterare totalt och den första från hans andra presidentperiod.

Nobelpris i sikte?

Karoline Leavitt har själv hyllat sin chef med superlativ.

Under en pressträff i Vita huset tidigare i veckan hävdar hon att Trump i genomsnitt har förhandlat fram "ett fredsavtal eller vapenstillestånd per månad" sedan han återvände till ämbetet.

– Det är verkligen dags att president Trump får Nobels fredspris, sa Leavitt då.

Starka reaktioner

Presidentens ordval om Leavitt har mötts av hård kritik på sociala medier, där flera användare kallar kommentaren sexistisk och ifrågasätter varför ingen i traditionell media tar upp saken.

– Om någon sa det här om en kollega på jobbet skulle han få sparken direkt och företaget skulle bli stämt, skriver en användare.

– Det här låter exakt som något Jeffrey Epsteins bästa vän skulle säga, säger en annan.

Trump har inte kommenterat reaktionerna, och Vita huset har inte släppt något officiellt uttalande om den uppmärksammade intervjun.

Foto: The White House Official

Text: Redaktionen

Oväntat storbråk mellan Sverige och Norge

2025 08 03

Sverige och Norge är goda grannar – för det mesta.

Men det finns en fråga som länderna har bråkat om i decennier – och nu riktas hård kritik mot Norge från svensk sida.

Bråket handlar om fjällgäss.

Har kallats ”plastfåglar”

Fjällgåsen är utrotningshotad i Sverige, och idag finns det bara cirka 150 fjällgäss i landet.

Ibland flyger de över gränsen till Norge – och blir skjutna av norska myndigheter, rapporterar SVT.

Norska myndigheter vill inte att svenska fjällgäss ska beblanda sig med norska fjällgäss. Miljødirektoratet ser det som ett hot mot den norska populationen.

Senast i maj sköts en svensk fjällgås, och 2012 samt 2015 sköts tre.

Nu rasar svenska Jägarförbundet och Projekt Fjällgås mot det norska agerandet, och kräver att norska myndigheter slutar skjuta svenska fåglar. Konflikten beskrivs som närmast ideologisk.

– De har kallats ”plastfåglar” bara för att de övervintrar i Nederländerna i stället för i Grekland, säger Svenska Jägarförbundets projektledare Sarah Nordlinder till kanalen.

Norsk oro

Från norskt håll försvarar man dock sitt agerande och menar att det kan uppstå problem om norska fåglar, som övervintrar i Grekland, börjar välja de svenska fåglarnas flyttväg till Tyskland och Nederländera.

– Om det skulle vara så att de traditionella flyttvägarna försvinner så försvinner kanske också mycket av den biologi och ekologi som gjorde att fjällgåsen var ganska talrik i fjällvärlden i Norge, Sverige och Finland tidigare, säger Terje Bø, enhetschef på Miljødirektoratet, till kanalen.

I Sverige menar man dock att norrmännens farhågor saknar vetenskapligt stöd.

Var vanlig i Sverige förr

Sverige har ända sedan 70-talet kämpat för att bevara den svenska fjällgåsen, bland annat inom ramen för Projekt Fjällgås.

– Projekt Fjällgås är ett projekt med målet att det ska finnas en livskraftig fjällgåspopulation i Sverige. Projektets arbete har pågått sedan 1970-talet och har lagt störst fokus på utsättningar av uppfödda fåglar för att förstärka den vilda populationen, skriver Svenska Jägarförbundet på sin hemsida.

Fjällgåsen var tidigare en relativt vanlig häckfågel i svenska fjällen och fjällnära områden, uppger Nordens Ark på sin hemsida.

Under 1900-talet skedde dock en dramatisk minskning, bland annat på grund av jakt utmed flyttvägen.

Text: Redaktionen