Under de senaste åren har höjda räntor och lågkonjunktur slagit hårt mot svenska företag.

Många bolag i olika branscher har fått det oerhört tufft - och konkursstatistiken har varit besvärande.

Nu går ett svenskt maskinbolag som förra året omsatte 175 miljoner kronor i konkurs.

50 anställda

Det rör sig om det Linköpingbaserade bolaget Marcussons entreprenadteknik.

Företaget omsatte 150 miljoner kronor år 2022 och 175 miljoner kronor förra året.

Bolaget hade då 50 anställda, rapporterar Nu.se och Branschaktuellt.

Registrerades 2006

Företaget registrerades år 2006 och har under nästan 20 år arbetat i Östergötland med omnejd.

De har bland annat varit verksamma inom markarbeten, transporter och fastighetsrenoveringar.

Vad som blir av företagets tillgångar är ännu oklart.

Fortsatt svår situation

Räntesänkningar till trots är den ekonomiska situationen i Sverige fortsatt svår.

Enligt en ny prognos från Konjunkturinstitutet så ser lågkonjunkturen ut att hänga kvar längre än tidigare trott.

– I år fördjupas lågkonjunkturen i den svenska ekonomin. En försiktig konjunkturåterhämtning inleds mot slutet av året men lågkonjunkturen dröjer sig kvar längre än vad som tidigare antagits, framhåller Konjunkturinstitutet.

Kommer ta tid

Myndigheten meddelar att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi återhämtar sig.

– Efterdyningar av de senaste årens prisökningar och höga räntor har inneburit att återhämtningen i hushållens konsumtion har varit långsammare än förväntat.

Samtidigt visar signaler från näringslivet på en fortsatt svag utveckling.

– Tillverkningsindustrins konfidensindikator minskade med 1,9 enheter till 91,8. Företagen uppger i något högre utsträckning än normalt att konkurrenssituationen på hemmamarknaden har försämrats. Betydligt fler företag än normalt uppger samtidigt att konkurrenssituationen inom och utanför EU har försämrats.

– Konfidensindikatorn för tjänstesektorn minskade med 1,1 enheter till 93,9 och pekar fortsatt på ett svagare stämningsläge än normalt. Nästan 6 av 10 tjänsteföretag uppger att otillräcklig efterfrågan är en faktor som begränsar företagets verksamhet.

Foto: T. Iftekhar

Text: Redaktionen

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen