Det rör sig om Björn Söder, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och ordförande för den svenska delegationen i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE.

Enligt Söder är samtal med Putin nödvändigt för att få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att dialog är bästa framkomliga väg i alla sammanhang. Slutar man med att hålla dialog eller prata med varandra, då har man grävt så djupa skyttegravar så att man aldrig kommer ut ur dem, säger han till Expressen.

Söder betonar att Ukraina måste delta i samtalen och att landet inte ska tvingas ge upp delar av sitt territorium till Ryssland.

SD-ledaren Jimmie Åkesson avfärdar idén.

– Just nu är alla försök till samtal om fred och eld upphör något som kommer att ske på bekostnad av Ukraina och dess territoriella integritet, säger han till tidningen och tillägger att Sveriges fokus bör vara att stötta Ukraina ekonomiskt och militärt ”så länge som möjligt”.

Scholz öppnar dörren

I helgen öppnade Tysklands hårt pressade förbundskansler Olaf Scholz för samtal med Vladimir Putin.

– Jag har bestämt mig prata med Rysslands president vid rätt tidpunkt. Men jag är en ansvarsfull politiker, jag kommer inte göra det ensam, sade han till tv-kanalen ARD.

Flörtar med ryssvänliga väljare 

Scholz är hårt pressad på hemmaplan.

Hans regering, den så kallade ”trafikljuskoalitionen”, har fallit efter storbråk mellan Scholz och finansministern Christian Lindner.

Det tyska parlamentet har enats om att hålla nyval i slutet av februari.

Socialdemokraten Olaf Scholz har redan börjat flörta med Ukraina-kritiska väljare, som är en stor väljargrupp i Tyskland.

Han har bland annat ställt tyska pensioner mot fortsatta vapenleveranser till Ukraina och börjat tala om hur en ”rättvis fred” ska uppnås.

– Olaf Scholz är rädd att tappa väljare till ytterkantspartierna som kommer gå till val på fredsmäkling och anti-krigspolitik. Genom att prata med om fredsdialog med Ryssland och mindre om vapenleveranser så anpassar han sig till detta, säger SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick förbundskanslerns svängning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen