5 jan 2026

Stort genombrott i kamp mot vanlig sjukdom – har aldrig hänt tidigare

2024 11 13

Nyhetsflödet är ofta fullt av negativa nyheter, men samtidigt gör mänskligheten också enorma framsteg. Här är fem tydliga exempel på det.

Mänskligheten fortsätter att göra enorma framsteg inom vetenskapen, vilket medför väldigt goda nyheter för många människor.

Tidningen The Guardian har listat fem anledningar att känna hopp – fem vetenskapliga framsteg som gör världen bättre.

Flera av dem är helt banbrytande och innebär genombrott som aldrig skådats tidigare.

Behandla diabetes med stamceller

Det första exemplet på framsteg som Guardian tar upp handlar om behandlingen av diabetes. Det är en sjukdom som en halv miljard människor världen över lider av.

Det finns olika typer av diabetes, men gemensamt för alla är att den drabbade får för mycket glukos i blodet.

Nu håller man dock på att ta fram en ny metod för att behandla diabetes med hjälp av stamceller, enligt tidningen.

Förra månaden kom nyheten om den första kvinnan som behandlats för typ 1-diabetes med stamceller tagna från hennes egen kropp. Kvinnan producerar nu sin egen insulin. I april kom liknande nyheter om en 59-årig man med typ 2-diabetes.

Vaccin mot cancer

Ett annat område där det görs viktiga framsteg handlar om cancervacciner, rapporterar tidningen.

Forskare hoppas att samma mRNA-teknik som låg till grund för vaccinationer mot Covid-19 kan användas för att träna immunsystemet i att känna igen och attackera cancer.

Sedan augusti ingår hundratals patienter i försök med cancervacciner för bland annat malignt melanom, bukspottkörtelcancer och tarmcancer, och man hoppas att metoden i framtiden även ska fungera som en förebyggande åtgärd.

AI för bättre diagnoser

Ytterligare ett stort vetenskapligt framsteg, som också handlar om att motverka cancer, gäller AI-tekniken.

De kommande fyra åren förutspås stora framsteg i användningen av AI för att bättre diagnosticera bland annat lungcancer och hjärntumörer.

Tekniken har visat sig kunna leda till en ökad exakthet i diagnoserna med 45 procent.

Upptäckter via rymdteleskop

Det fjärde exemplet på vetenskapliga framsteg som Guardian nämner är det så kallade James Webb-teleskopet, ett rymdteleskop som skickades ut i rymden 2021.

Sedan dess har det gjort extraordinära upptäckter om bland annat stjärnors ursprung, svarta hål, universums utveckling och sannolikheten för att det finns liv på andra ställen än på jorden.

Teleskopet har och kommer att ha stor betydelse för vår förståelse av universum, enligt tidningen.

Allt mer grön energi

Sist men inte minst konstaterar The Guardian att världens övergång till grön och förnybar energi har börjat få ordentlig fart.

De kommande sex åren ser förnybara energiprojekt ut att bli verklighet i tre gånger snabbare takt än föregående sex år, enligt International Energy Agency (IEA).

Därmed kan världen vara på väg att överträffa de mål avseende förnybar energi som har satts fram till 2030, uppger tidningen.

Foto: Lucas Vasques

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen