Nyligen gav Swedbank besked om att banken tänker ta bort personalförmåner från sina anställda som går i pension.

I det ingår exempelvis den nuvarande rabatten på bolån.

Beskedet har fått blivande pensionärer som jobbar på banken att fullständigt gå i taket, rapporterar Dagens industri.

"Ett slag i ansiktet"

Det talas om “intern ilska” och “ramaskri” hos personalen.

– Idag känner jag mig djupt kränkt, bespottad och trampad på och grundligt lurad, framhåller en anställd i en av drygt 1 300 kommentarer på Swedbanks intranät, enligt Di.

En annan beskriver beskedet som “ett slag i ansiktet” efter att ha jobbat 38 år på banken.

Skjuter fram efter ilskan

Genom att dra tillbaka förmånerna skulle Swedbank göra tvärtom än SEB och Handelsbanken, där anställda som går i pension får behålla sina rabatter.

Swedbank har försvarat sitt beslut med att banken behöver fokusera mer på nuvarande och framtida medarbetare.

Men efter kritikstormen backar man delvis, erfar Di. I ett internt meddelande framhåller Carina Strand, personalchef på Swedbank, att förändringen nu skjuts fram.

Bankens pressavdelning bekräftar att det blivit för kort framförhållning.

– Som det är i dag så har även medarbetare som går i pension fortsatt tillgång till dessa personallån. Så kommer det inte att vara framgent, säger Swedbanks presskommunikatör Love Liman Jacobsson till tidningen.

Erbjuder "förmånliga rabatter"

På Swedbanks hemsida nämns förmåner som “bidrar till din individuella utveckling, hälsa och välbefinnande”. Officiellt nämner man inte några rabatter.

– I den ingår möjligheten att träna under arbetstid samt en flexibilitet för att du ska ha god balans mellan arbete och privatliv, framhåller Swedbank.

Hos SEB och Handelsbanken är informationen något tydligare, även om det inte ges några detaljer om förmånerna.

– Vår interna bank erbjuder service till medarbetare i form av produkter och rådgivning genom olika livshändelser. Som medarbetare får du förmånliga rabatter på bankprodukter såsom bolån, betalkort och försäkringar, uttrycker SEB.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen