SD kräver villkor på förhand för att stödja M-KD-regering

2021 11 14

Sverigedemokraterna kräver en konkret överenskommelse på förhand för att ge sitt stöd till Ulf Kristersson (M) som statsminister i valet 2022.

För att kunna gå vidare med kraven på Moderaterna och Kristdemokraterna väntas SD ta upp frågan internt och begära mandat för förslaget på SD:s landsdagar som hålls i Karlstad i slutet av november, rapporterar TT enligt SvD.

Överenskommelse på förhand

Tanken är att SD:s ombud på landsdagarna ska säga ja till att Jimmie Åkesson och partiledningen får mandat att förhandla med andra partier för att nå en sådan förhandsöverenskommelse. Och det ska vara ett krav för att SD ska säga till en annan statsminister än Jimmie Åkesson själv, ta plats i en regering eller ingå i ett regeringsunderlag.

Makt relaterat till valresultatet

SD har flera gånger tidigare betonat att man i första hand vill ingå i en M-KD-regering och i andra hand ha ett aktivt samarbete i ett regeringsunderlag.

Partiet har även betonat att man ska ha inflytande i proportion till valresultatet. SD har även framhållit att om man inte får vara med i regeringen så vill man ha kompensation för det vilket innebär ännu mer inflytande.

ANALYS
Både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna fokuserar nu på att säkra inflytande efter valet 2022 i en S-ledd respektive M-ledd regering. Tiden när partier kunde ge sitt passiva stöd till en regering eller statsminister utan att få en hel del tillbaka är över i svensk politik.

Nästan omöjligt

Det är nästintill matematiskt omöjligt för Magdalena Andersson (S) eller Ulf Kristersson (M) att bilda regering utan stöd från Vänstern eller SD – om man inte finner en alternativ lösning i mitten över de gamla blockgränserna, vilket inte tycks sannolikt i nuläget.

Skrämma mittenväljare

Båda sidor i politiken använder V och SD som slagträ i debatten och för att skrämma mittenväljare i endera riktningen. Mycket talar därför att valkampanjen 2022 till betydande del kommer att handla om hur de olika regeringsalternativen kommer att se ut.

I det sammanhanget ser Centerpartiet ut att vara det enda partiet som öppnar för att samverkan med båda de två statsministeraktuella partierna – Socialdemokraterna och Moderaterna.

Foto: Sverigedemokraterna

[yop_poll id="876"]

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen