UPPGIFTER: Jättebråk skakar Sveriges Radio

2024 11 05

Ett storbråk skakar Ekot på Sveriges Radio, som är ett av Sveriges mest framstående nyhetsprogram.

En av Ekots mest profilerade medarbetare, ekonomikommentatorn Kristian Åström, uppges ha sagt upp sig på stående fot under ett möte.

Det stormar på redaktionen för Ekot, Sveriges Radios nyhetsprogram, rapporterar Journalisten.

Stora besparingar har lett till uppslitande konflikter på redaktionen, och medarbetare vittnar om en tystnadskultur där kritik mot ledningen inte tolereras.

Anonyma medarbetare vittnar

Besparingarna och en omorganisation har lett till en kaotisk situation på den prestigefyllda nyhetsredaktionen.

Ett tiotal anonyma medarbetare som tidningen Journalisten har pratat med vittnar om stress, sjukskrivningar och ett mycket lågt förtroende för ledningen.

Den profilerade producenten Mia Odabas har nått en överenskommelse med SR om att sluta, och många medarbetare uppfattar det som att hon köpts ut för att hon var kritisk till ledningen.

Samma dag som hon skulle avtackas uppges också ekonomikommentatorn Kristian Åström ha sagt upp sig – mitt under ett pågående möte.

Förlorar bra medarbetare

Åström, som har jobbat på SR i över 30 år, ska enligt uppgift ha försökt ta upp principiella publicistiska frågor på mötet, enligt tidningen.

Detta avfärdades dock med att det var ”fel forum”.

Då ska Åström ha sagt upp sig direkt och gått och städat sin arbetsplats.

– Vi är på väg att förlora några av de smartaste människorna på Ekot och hela Sveriges Radio för att cheferna inte kan ta kritik. Det är förfärligt, säger en anonym medarbetare till tidningen.

”Har utmaningar”

Många uppfattar att kritik mot ledningen tystas ner.

– Ledningen säger att de vill att mötena ska vara ”trygga”. Vi kan inte ha trygga rum på Ekot. Vi är makthavare och måste kunna utvärdera om vi gör vårt jobb på ett bra sätt, säger en medarbetare, enligt Journalisten.

Ekots chef Klas Wolf-Watz säger att han tar kritiken på allvar.

– Vi har utmaningar när det gäller arbetsmiljön på vissa delar av ”Ekot” efter besparingarna och vi som ledning behöver också ställa oss frågan vad vi själva behöver förbättra i vårt eget arbete, säger han till Expressen.

– Samtidigt får man kan komma ihåg att det finns många olika åsikter på en redaktion som Ekot om hur verksamheten ska bedrivas, tillägger han.

Foto: SR

Text: Redaktionen

JUST NU: Hemlig missilbas upptäckt vid NATO-gräns

2025 09 12

Nya satellitbilder avslöjar en okänd missilbas i Europa.

Belarus bygger en hemlig militärbas mindre än 250 kilometer från Polens gräns, som kan komma att användas för ballistiska och till och med kärnvapenmissiler.

Detta avslöjar journalister från Radio Free Europe/Radio Liberty, tillsammans med estniska Delfi Estonia och Eesti Ekspress, som har analyserat bilder från en plats 60 kilometer söder om Minsk, rapporterar Kyivpost.

Enligt rapporten har byggandet av installationen, som inte nämns i några officiella dokument, påbörjats i juni förra året.

Nära NATO-gräns

Basen ligger i Slutsk-distriktet, omkring 245 kilometer från Polens östra gräns, på mark där dåvarande Sovjetunionen förvarade kärnvapen under kalla kriget.

– Inga belarusiska myndigheter eller lokala medier har någonsin nämnt något byggprojekt här, står det i rapporten.

Säkerhetsanalytikern Konrad Muzyka säger att basen “förmodligen kommer att vara kärnvapenbeväpnad” eller ha ett kärnvapenelement.

Internationell oro

Den pensionerade finska underrättelseofficeren Major Marko Eklund beskriver basen som ett “strategiskt objekt” för både Belarus och dess största allierade, Ryssland.

Satellitbilder publicerade av Radio Free Europe/Radio Liberty visar flera delar under konstruktion, inklusive hangarer, murar, ammunitionförråd och fundament som tros vara luftvärnssystem.

– Platsen ser ut att bli en framtida missilbas med betydande strategiskt värde, säger Eklund efter att ha tagit del av bilderna.

Ökad militär aktivitet

Idag inleds den gemensamma militärövningen Zapad 2025 mellan Belarus och Ryssland, som pågår till den 16 september.

Övningen hålls i Belarus och delar av Ryssland, där övningarna ska inkludera planering för kärnvapenanvändning enligt belarusiska myndigheter.

Detta är inte det enda militära projektet nära NATO, enligt uppgifter till Kyivpost – liknande anläggningar byggs även i Kaliningrad och vid Finlands gräns, vilket ökar spänningen i regionen.

Belarus och Rysslands militärövningar har historiskt setts som en signal till väst. 2021 skickade Moskva 200 000 trupper till liknande övningar bara månader innan invasionen av Ukraina.

Foto: Ministerie van Defensie Wikipedia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Natoland vill rekrytera 100 000 soldater

2025 09 12

Den tyska armén har ambitionen att rekrytera ytterligare 100 000 soldater.

Tysklands storsatsningen på armén behövs för att möta Natos mål.

– Landet ser också behovet av att förbereda sig för en eventuell rysk aggression, rapporterar Reuters med hänvisning till ett konfidentiellt brev från en högt uppsatt armébefälhavare.

100 000 nya soldater

De nya rekryterna skulle ansluta sig till de cirka 62 000 aktiva soldater och 37 000 icke-aktiva soldater som redan nu tillhör den landbaserade delen av den tyska armén.

– I ett brev daterat den 2 september ska den tyske arméchefen Alfons Mais ha sagt att grenen behöver minst 45 000 soldater ytterligare fram till 2029 och sedan 45 000 till innan 2035, framhåller nyhetsbyrån.

– Tyskland bör också rekrytera ytterligare 10 000 soldater till sin territoriella försvarsstyrka, stod det i brevet adresserat till militärchefen Carsten Breuer.

Det tyska försvarsdepartementet har avböjt att kommentera uppgifterna, med hänvisning till sekretesskäl.

Läs också: Liseberg stoppar gäster i dörren: folk fattar ingenting

Nato varnar

Nyheten kommer samtidigt som Rysslands fullskaliga invasion fortsätter i Ukraina. 

Nato har också varnat för en potentiell öppen konflikt med den ryska krigsmakten under de kommande fem åren.

– Efter krigets början 2022 har de flesta europeiska länder ökat sina försvarsutgifter och utökat sina militärer, efter årtionden av nedrustning efter Kalla kriget, uppger Kyiv Independent.

Ökade ansträngningar

Frågan om återupprustning har blivit extra aktuell efter att USA signalerat sin avsikt att minska landets militära närvaro i Europa.

Tyskland har påbörjat återställningen av sin militära kapacitet efter inledningen av det fullskaliga kriget i Ukraina.

Ansträngningarna har accelererat under förbundskansler Friedrich Merz.

Tyskland har också anslutit sig till insatsen för att stärka Natos östra flank, med en permanent placerad brigad i Litauen, som har direkt gräns till Ryssland och dess allierade Belarus.

Läs också: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Foto: Nato

Text: Redaktionen