Oväntad upptäckt: Supervanligt livsmedel ska undvikas första tre åren i livet

2024 11 05

En unik studie visar att ett mycket vanligt livsmedel bör undvikas under ett barns första tre år i livet.

Studien är ovanlig eftersom den utgår ifrån vad som kan beskrivas som ett ”naturligt experiment”.

Under Andra världskriget ransonerades tillgången till socker i Storbritannien. Ransoneringen upphörde i september 1953.

Forskare har därför kunnat studera effekten av dessa sockerrestriktioner tidigt i livet.

Man har använt sig av data från U.K. Biobank för att kunna jämföra människor som föddes strax före och strax efter att ransoneringen upphörde 1953.

Studien gjordes av forskare vid McGill University i Kanada och University of California i USA.

Gav tydliga resultat

Tack vare sockerransoneringen har forskare alltså kunnat studera hur hälsan påverkas av sockerkonsumtion tidigt i livet. Sockerintaget under ransoneringens sista tid var cirka 40 gram per dag i genomsnitt. När ransoneringen upphörde ökade det snabbt till 80 gram per dag.

Resultaten av studien, som har publicerats i tidskriften Science, visar att barn vars sockerintag var begränsat av ransoneringen under de första 1000 dagarna i livet löpte upp till 35 procent lägre risk att utveckla Typ 2-diabetes.

Risken för högt blodtryck i vuxen ålder var 20 procent lägre.

Lägre sockerintag av mamman före födseln räckte för att minska risken, men sockerrestriktioner även efter födseln gav ytterligare fördelar.

Svårt att studera

De som ändå drabbades av Typ 2-diabetes eller högt blodtryck, blev i genomsnitt sjuka fyra respektive två år senare om de hade levt sina första 1000 dagar under sockerransoneringen.

Studien visar alltså att sockerintag under de första tre åren efter befruktningen har en stor inverkan på barnets hälsa under resten av livet.

Möjligheten att studera ett ”naturligt experiment” har varit viktig för att få fram dessa resultat, understryker forskarna.

– Att studera de långsiktiga effekterna av tillsatt socker på hälsan är utmanande. Det är svårt att hitta situationer där människor slumpmässigt exponeras för olika näringsmiljöer tidigt i livet och följa dem i 50 till 60 år. Slutet på ransoneringen gav oss ett nytt naturligt experiment för att övervinna dessa problem, säger studiens författare Tadeja Gracner i ett uttalande.

Foto: M Bar Haim

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen