Kritiserad rabatt hos Lidl – “unik i branschen”

2024 11 04

Speciella rabatter hos Lidl har väckt uppståndelse den senaste tiden.

Sedan ett tag tillbaka har Lidl ett särskilt rabattsystem för varor som är på väg att passera sitt bäst före-datum.

Priset på en vara kunde sjunka med 70 procent genom en så kallad “sista dagen”-rabatt, vilket infördes i februari 2023.

I december samma år sänktes den rabatten till 50 procent, enligt Dagligvarunytt.

Ytterligare en förändring ägde rum i oktober 2024 när vissa varor som närmar sig utgångsdatum gick från att rabatteras med 30 procent till 25 procent.

"Beklagar"

Förändringarna har väckt kritik eftersom det i praktiken innebär ett högre pris än tidigare, även om det fortfarande är lägre än den ordinarie prislappen.

Enligt Lidl själva vill man sälja varan till fullpris så länge som möjligt.

Förklaringen till rabatteringen är att minska matsvinnet. Det sker systematiskt “baserat på grundliga analyser”.

Nahir Aslan, presschef på Lidl, menar att varorna rabatteras på morgonen innan butiken öppnar – något som kritiserats för att det av butiksmedarbetare kan uppfattas som kontrollerande.

– Jag beklagar att det upplevs som kontrollerande, när kontrollerna i själva verket är ett verktyg för att minska matsvinnet och göra våra kunder nöjda genom att vara förutsägbara. Vi arbetar kontinuerligt för att samtliga medarbetare ska förstå bakgrunden till de förändringar som genomförs och vara delaktiga i vår verksamhet, säger han till Dagligvarunytt.

"Unik i branschen"

Nahir Aslan menar också att rabatterna är ett framgångsrecept. Om en utgående vara som sänkts med 25 procent inte säljs inom rabatteringsperioden sker ytterligare en rabatt med 50 procent på sista dagen.

Det var alltså den som tidigare ska ha legat på 70 procent, enligt konsumentsajten Nu.se.

– Vår uppfattning är att vår systematik med rabatteringen av varor flera dagar, veckor eller månader innan utgång är unik i branschen. Tack vare vårt matsvinnkoncept har vi hittills i år räddat över 5 000 ton mat.

Billigast grönsaker i Sverige

Lidl har många gånger hyllats för sina låga priser. I en undersökning i oktober konstaterade även oberoende Matpriskollen att Lidl har den billigaste frukt- och gröntkassen i Sverige.

Skillnaden mellan Lidls kasse och den dyraste var över 200 kronor.

– Vårt löfte till kunderna är att leverera högsta kvalitet till branschens bästa pris. Det är särskilt viktigt när det gäller livsmedel som har en positiv inverkan på vår hälsa, sade Robert Stekovic, inköps- och marknadsdirektör på Lidl Sverige, vid tillfället.

Nya prislappen på plastpåsar

Kedjan gav också nyligen besked om att man sänker priset på plastpåsar från 6,50 kronor till 3,90 kronor i samband med att plastpåseskatten försvinner i november.

– Vi hoppas att tiden med skatten på plastbärkassar har förändrat vanor och att fler kunder numera föredrar flergångskassar. Men om de ändå väljer att köpa en plastpåse på Lidl bidrar deras köp också till satsningar i framtida hållbarhetslösningar, säger Robert Stekovic i en kommentar.

Foto: K. Przybylak

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen