Minst nio döda i vulkanutbrott – folk flyr i panik

2024 11 04

Minst nio personer har förlorat livet efter ett våldsamt vulkanutbrott.

Vulkanen Lewotobi har vaknat till liv.

Under söndagen och natten till måndagen har vulkanen fullkomligt vräkt ut lava och myndigheter har gått ut med order om omedelbar evakuering.

Vulkanen, Mount Lewotobi Laki-laki, ligger på ön Flores i östra Indonesien och har redan krävt minst nio människoliv.

Det rapporterar Reuters.

Folk flyr i panik

Utbrottet startade vid midnatt lokal tid.

En eldröd kolonn av lava, vulkanaska och glödande stenar for upp i luften, framhåller en talesperson från Center of Volcanology and Geological Hazard Mitigation.

– Efter utbrottet blev det strömavbrott och sedan regnade det med stora blixtar som orsakade panik bland invånarna, säger han till Reuters.

Myndigheterna har i samband med utbrottet höjt varningsnivån för vulkanen till nivå 4 – den högsta möjliga.

En radie på sju kilometer från vulkanen behöver evakueras.

Minst sju byar drabbade

Lava och stenar har träffat hus och byggnader i byar som ligger omkring fyra kilometer från kratern.

Det rapporteras om såväl brända som skadade hus.

På måndagsmorgonen svensk tid bekräftas också att minst nio personer har dött.

– Vi har börjat evakuera invånare sedan i morse till andra byar som ligger cirka 20 kilometer från kratern, säger Heronimus Lamawuran, lokal tjänsteman på den drabbade ön.

Åtminstone sju byar ska ha påverkats av utbrottet.

"Ring of Fire"

Indonesien ligger i den känsliga regionen som kallas “Ring of Fire” och drabbas ofta av jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamis.

Söndagens utbrott följer en serie av flera utbrott av olika vulkaner i Indonesien. I våras fick även vulkanen Ruang i Sulawesi, norr om turistmagneten Bali, ett utbrott med följden att 12 000 personer tvingades evakuera.

Ungefär samtidigt vaknade Mount Ibu på ön Halmahera till liv och sju byar evakuerade.

Förra året drabbades landet av ett kraftigt vulkanutbrott när Murapi sprutade ut aska över flera byar.

Den vulkanen ligger på Java, Indonesiens mest tätbefolkade ö, och har genom historien haft flera utbrott med dödliga konsekvenser.

I oktober 2010 dog 350 personer och över 280 000 tvingades evakuera när Merapi brakade loss.

Arkivfoto: P. Sberni

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen