Vulkanen Lewotobi har vaknat till liv.

Under söndagen och natten till måndagen har vulkanen fullkomligt vräkt ut lava och myndigheter har gått ut med order om omedelbar evakuering.

Vulkanen, Mount Lewotobi Laki-laki, ligger på ön Flores i östra Indonesien och har redan krävt minst nio människoliv.

Det rapporterar Reuters.

Folk flyr i panik

Utbrottet startade vid midnatt lokal tid. 

En eldröd kolonn av lava, vulkanaska och glödande stenar for upp i luften, framhåller en talesperson från Center of Volcanology and Geological Hazard Mitigation.

– Efter utbrottet blev det strömavbrott och sedan regnade det med stora blixtar som orsakade panik bland invånarna, säger han till Reuters.

Myndigheterna har i samband med utbrottet höjt varningsnivån för vulkanen till nivå 4 – den högsta möjliga.

En radie på sju kilometer från vulkanen behöver evakueras.

Minst sju byar drabbade

Lava och stenar har träffat hus och byggnader i byar som ligger omkring fyra kilometer från kratern.

Det rapporteras om såväl brända som skadade hus.

På måndagsmorgonen svensk tid bekräftas också att minst nio personer har dött.

– Vi har börjat evakuera invånare sedan i morse till andra byar som ligger cirka 20 kilometer från kratern, säger Heronimus Lamawuran, lokal tjänsteman på den drabbade ön.

Åtminstone sju byar ska ha påverkats av utbrottet.

"Ring of Fire"

Indonesien ligger i den känsliga regionen som kallas “Ring of Fire” och drabbas ofta av jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamis.

Söndagens utbrott följer en serie av flera utbrott av olika vulkaner i Indonesien. I våras fick även vulkanen Ruang i Sulawesi, norr om turistmagneten Bali, ett utbrott med följden att 12 000 personer tvingades evakuera. 

Ungefär samtidigt vaknade Mount Ibu på ön Halmahera till liv och sju byar evakuerade.

Förra året drabbades landet av ett kraftigt vulkanutbrott när Murapi sprutade ut aska över flera byar.

Den vulkanen ligger på Java, Indonesiens mest tätbefolkade ö, och har genom historien haft flera utbrott med dödliga konsekvenser. 

I oktober 2010 dog 350 personer och över 280 000 tvingades evakuera när Merapi brakade loss.

Arkivfoto: P. Sberni

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen