Så agerar Putin – om Trump vinner

2024 11 03

Donald Trump har sagt att han kan få slut på Ukrainakriget på en dag, men hur kommer Putin att agera om Trump vinner presidentvalet i USA?

Det har länge rapporterats att Ryssland följer det amerikanska presidentvalet mycket noggrant.

Kamala Harris förväntas i stort sett fortsätta på Joe Bidens inslagna linje när det gäller kriget i Ukraina.

Donald Trump har å sin sida kritiserat det stora amerikanska stödet till Ukraina, och sagt att han kommer att kunna få slut på kriget på en dag.

Det är dock allt annat än säkert att Trump kan få Putin att sätta sig vid förhandlingsbordet, enligt CNN:s analys.

Så tros Putin agera

Trumps vicepresidentkandidat JD Vance har också varit inne på en fredsplan som i mångt och mycket följer Putins önskemål, enligt kanalen.

Amerikansk utrikespolitik ser alltså ut att stå i ett vägskäl. Samtidigt så finns det mycket som talar för att Putin kommer att fortsätta på sin linje – oavsett vem som blir president i USA.

Ingenting tyder på att Putin är redo att sätta sig vid förhandlingsbordet, menar experter.

– Vad [Trump] tror att han kan göra och vilket inflytande han har är oklart i nuläget, men jag tror inte att det är en snabb process, säger Thomas Graham, expert på rysk utrikespolitik, till kanalen.

Oavsett vem som blir president så kommer Putin att fortsätta försöka utnyttja det som han ser som politisk dysfunktion i USA och ”sprickor i den västerländska enheten”, enligt Graham.

”Har ingen anledning att ompröva”

Om Trump minskar stödet till Ukraina och reducerar USA:s roll i Nato, kan väst framstå som ännu svagare i Putins ögon.

– Frånvaro av västerländsk enighet, frånvaro av en tydlig demonstration av att väst och Ukraina har en gemensam vision om vad de försöker uppnå… Putin har ingen anledning att ompröva vad han gör i Ukraina vid det här laget, säger Thomas Graham, enligt kanalen.

Andra exporter framhåller att Putin har väldigt långtgående målsättningar med kriget, vilket gör att det blir svårt att avsluta det med en vanlig fredsförhandling mellan Moskva och Kiev.

För Putins del handlar kriget inte bara om Ukraina, utan också om att minska USA:s och västs inflytande i världspolitiken.

Experter påpekar också att Kina har spelat en viktig roll i att upprätthålla Rysslands krigsförmåga, vilket skulle kunna påverka Trump i en mer Ukrainavänlig riktning när han väl har blivit president, eftersom Trump har varnat mycket för Kinas växande inflytande, enligt CNN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen