UPPGIFTER: Hundratusentals svenskar kan testas på jobbet

2024 11 03

I ett nytt förslag till regeringen ställs krav om att hundratusentals anställda ska kunna testas på jobbet.

Det är SKR och Arbetsgivarverket som uppmanar regeringen att göra det möjligt att drogtesta anställda i offentlig sektor, meddelar de två organisationerna i ett uttalande.

Arbetsuppgifter inom offentlig sektor innebär ofta en hög risknivå och ett högt skyddsintresse.

Därför finns det ett stort behov av att kunna utföra drogtester på anställda, menar man.

Det finns bland annat en risk att oseriösa aktörer kan utnyttja drogmissbruk hos en anställd för otillåten påverkan eller infiltration av verksamheten, enligt SKR och Arbetsgivarverket.

”Allmänheten ska kunna känna förtroende”

Drogtester av personal är ett sätt att motverka en sådan utveckling, menar man.

– Från våra båda arbetsgivarorganisationer anser vi att behovet måste ses utifrån den offentliga sektorns demokratiska roll, där allmänheten ska kunna känna ett högt förtroende och tillit till verksamheten, säger Hanna Schmidt, chefsjurist Arbetsgivarverket, i ett uttalande.

Inom den privata sektorn är det redan möjligt att drogtesta personal, både slumpmässigt och på förekommen anledning, om det finns godtagbara skäl, framhåller man.

Vill ha samma möjlighet som privat sektor

SKR och Arbetsgivarverket anser att det är orimligt att den möjligheten inte finns inom offentlig sektor, där säkerhetsbehovet är minst lika stort.

Därför uppmanar regeringen att se över lagstiftningen.

Man bör åtminstone överväga att om inte en reglering skulle kunna gälla samtliga anställda inom offentlig sektor, anser organisationerna.

Samtidigt måste det också finnas ett skydd för den personliga integriteten.

– Det är viktigt att en översyn om ett förändrat regelverk bygger på avvägningen mellan verksamhetens intresse av att utföra drogtester och den enskilde arbetstagarens personliga integritet, säger Tomas Björck, arbetsrättschef SKR.

Vissa är dock kritiska till förslaget.

Förslaget får kritik

Förslaget kritiseras bland annat av Vänsterpartiets Ciczie Weidby, som sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott, rapporterar TV4.

Nyttan av kontrollen bör ställas mot den personliga integriteten, menar hon.

– Man ska ta allvarligt på om det finns problem med missbruk bland anställda, men att den kommunala verksamheten ska anpassa sig efter den privata är fel väg att gå, skriver hon till kanalen.

V kräver nu en samlad lagstiftning för att skydda den personliga integriteten i arbetslivet.

– En sådan lagstiftning måste omfatta såväl privat som offentlig sektor och gå att anpassa till olika branscher genom kollektivavtal, menar Ciczie Weidby.

Hur Tidöpartierna ställer sig till frågan är än så länge oklart.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen