Jättesmäll för svensk vindkraft

2024 10 31

Svensk vindkraft får ta emot något av ett mardrömsbesked på onsdagsförmiddagen.

Vindkraftsbranschen blöder.

Och nu är läget värre än någonsin.

En unik granskning visar att svenska vindkraftsbolag förlorade totalt 4,6 miljarder kronor förra året – ett nytt bottenrekord.

Förlustsiffrorna innebär också att marginalen landar på -38 procent.

Det visar nya siffror från Affärsvärlden.

Skuldberget växer

Under 2022 producerade Sveriges vindkraft omkring 19 procent av Sveriges totala elproduktion.

De närmaste åren väntas utvecklingen fortsätta.

– Bedömningen är att vindkraft, på land och till havs, kommer att utgöra den största delen av den nya elproduktion som krävs för elektrifieringen av samhället, framhåller Energimyndigheten i ett uttalande.

Men den nya kartläggningen visar nu, för första gången, en mer utökad bild av hur läget ser ut.

Affärsvärlden har granskat 91 procent av vindkraften mellan 2011-2023 och kan inte konstatera något annat än att branschen blöder. Sedan 2017 har man förlorat 17,8 miljarder kronor.

Och skulderna ökar.

– I takt med att vindkraften har expanderat och förlusterna växt har också skuldsättningen ökat. Skulderna uppgick 2017 till 23,2 miljarder och landade 2023 på 82,4 miljarder kronor, uppger tidningen.

LÄS MER: Oväntad upptäckt om vindkraftverk – effekten är tvärtom

"Obefintlig lönsamhet"

Efter dagens statistiksläpp beskrivs vindkraften av tidningen som “kroniskt olönsam” eftersom den bara levererar el vid blåst – inte vid efterfrågan.

Bland annat pekas krisande Markbygden Ett ut som en av de största förlorana. Bolaget invgides för 15 år sedan utanför Piteå.

– Lönsamheten är i princip obefintlig. Frågan har aktualiserats av situationen i Markbygden, men det handlar om stora förluster även om man tittar på branschen som helhet, sade Christian Sandström, verksam som biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, till DN redan i vintras.

Slår tillbaka: "Titta över tid"

Slutsatserna om svensk vindkraft som en olönsam affär har dock kritiserats.

Enligt branschorganisationen Svensk vindenergi måste man mäta över längre tid än i de granskningar som gjorts tidigare.

Över tid anses det fortfarande vara en god investering.

– De som äger vindkraft tittar snarare på 30 eller 35 år. Även om man gör förlust under ett antal år så behöver det inte påverka projektet sett över hela livstiden, säger Tomas Hallberg från Svensk vindenergi till DN.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen

Nya regler vid årsskiftet – ett nytt avfall ska sorteras

2024 11 21

Den 1 januari 2025 träder nya regler om sopsortering i kraft.

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

  • kläder av textil
  • hemtextil
  • inredningstextil
  • väskor av textil
  • accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen