Ryssland kan attackera fem länder – president varnar

2024 10 28

Ryssland kan attackera fler länder i framtiden. 

Det hävdar Litauens före detta president Dalia Grybauskaitė.

I en intervju med Euronews konstaterar Grybauskaitė att Ryssland förblir ett ”konstant hot mot Europa” under diktatorn Vladimir Putins ledning.

Ex-presidenten varnar för ett framtida fredsavtal som låter Ryssland behålla annekterade områden i Ukraina.

Enligt Grybauskaitė skulle ett sådant avtal ge den ryska krigsmakten tid att rusta upp och förbereda nya militära offensiver mot länder i Europa.

– Om vi ​​i väst och Nato tillåter den här typen av kompromisser vore det ett misslyckande. Det skulle innebära att väst har misslyckats med att stå upp mot terroriststaten vid våra gränser. Detta skulle också innebära att Ryssland får tid att förbereda sig för nästa omgång av aggression mot sina grannar, säger hon till Euronews.

Fem länder i fara

Ex-presidenten hävdar att Ryssland kan vända blicken mot fem länder om landet når framgång i Ukraina.

Följande länder riskerar att invaderas, enligt Grybauskaitė:

- Estland

- Lettland

- Litauen

- Georgien

- Moldavien

”Finns ingen återvändo”

Grybauskaitė anser att Ryssland kommer utgöra ett hot mot Europa så länge Putin sitter kvar vid makten.

– Putins Ryssland är en farlig granne. Det finns ingen återvändo för honom. Han har redan visat att han är beredd att starta krig mot sina grannar, säger hon och tillägger:

– Fram till hans slut kommer Ryssland förbli i ett krigsliknande tillstånd. Det gör honom till ett ständigt hot mot Europeiska unionen och dess grannar.

Den före detta presidenten tror att valet i USA kommer påverka relationerna med Ryssland och innebära nya utmaningar för EU.

Grybauskaitė förutspår att situationen kommer förändras dramatiskt om republikanen Donald Trump återfår makten i Vita huset.

– Utmaningarna kommer bli så stora att det inte kommer finnas tid att diskutera och reflektera. EU måste snabbt investera i försvarsindustrin och effektivisera beslutsfattandet. Putin kommer inte låta oss diskutera.  

Foto: C. Cruttenden resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen