Storbråk skakar Sveriges alpina landslag

2024 10 27

Ett stort bråk och en allvarlig förtroendekris skakar nu Sveriges alpina landslag.

Det råder stort missnöje bland åkarna i Sveriges alpina landslag.

En granskning visar att många saknar förtroende för landslagsledningen, rapporterar SVT.

Åkare vittnar bland annat om härskartekniker och tystnadskultur. Flera av dem har övervägt att sluta, enligt kanalens granskning.

”Saknar förtroende”

Det stora missnöjet framkommer i en anonym enkät som SVT har skickat ut till åkarna i det alpina landslaget.

16 av 19 landslagsåkare har besvarat enkäten – och resultaten är minst sagt uppseendeväckande.

Hälften av dem som har besvarat enkäten svarar att de inte har förtroende för någon i landslagsledningen, uppger kanalen.

Andra har förtroende för vissa – men ingen har förtroende för hela landslagsledningen.

– Jag saknar förtroendet till förbundet eftersom jag ser bra åkare försvinna på grund av att de har blivit dåligt behandlade. Det ger mig en osäkerhet, svarar en av åkarna i enkäten, enligt kanalen.

Har övervägt att sluta

Sex av sexton åkare uppger att de har övervägt att sluta, och flera vittnar om att de har upplevt härskartekniker och tystnadskultur från ledningens sida.

– Om man säger något som inte är inom ramarna så känner man att man är rädd om sin egen karriär, uppger en åkare, enligt SVT.

Svenska skidförbundet gör nu en egen kartläggning av missnöjet.

Storbråket handlar också om det alpina landslagets ekonomiska problem.

Tvingas betala stora summor

Det alpina landslaget befinner sig i en svår ekonomisk situation.

Hälften av åkarna i landslaget tvingas betala 100 000-150 000 kronor för att få delta i landslagets verksamhet, rapporterade DN i september.

Två havererade sponsorkontrakt samt ett svårt ekonomiskt världsläge är några av anledningarna bakom landslagets tuffa situation, enligt tidningen.

Det har även förekommit tidigare att åkare varit tvungna att själva bekosta en del av sin landslagsmedverkan.

Det som är nytt för i år är dock att taket på summan har tagits bort, vilket gör att det blir väldigt kostsamt för flera av åkarna.

Totalt tio åkare i olika landslagsgrupper betalar den här säsongen summor upp till 150 000 kronor för att kunna delta i landslagets träningsläger, enligt tidningen.

Foto: Kevin Pedraja, Wikipedia. Det är inte åkaren på bilden som avses i artikeln.

Text: Redaktionen

Bankkunder uppmanas – kan spara 5 000 kr

2025 08 30

Bankkunder kan spara mycket pengar om de agerar på rätt sätt.

Som bankkund kan man vinna mycket på att vara en aktiv kund och föra en dialog med sin bank.

Under sommaren har det också kommit nya regler som underlättar bankbyten.

Finansinspektionen tipsar om att man kan spara många tusenlappar genom att byta bank.

Kan spara 5 000 kronor

Den första juli blev det lättare att bryta och flytta bundna bolån, rapporterar SVT.

Nya regler för hur ränteskillnadsersättningen räknas ut har tagits fram för att göra det lättare att byta bank.

Finansinspektionen uppmanar bankkunder att se över sina alternativ – genom att byta bank kan man tjäna tusenlappar varje år, framhåller de.

– Små val gör stor skillnad i plånboken. Pressar du bolåneräntan med en halv procentenhet kan du spara 5000 kronor om året för varje miljon du har i lån, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, till kanalen.

Tjänar på att vara aktiv

Som kund kan man tjäna mycket på att vara aktiv och förhandla med sin bank, framhåller kanalen.

Man bör då börja med att ta reda på snitträntan hos sin egen och andra banker. Man kan också överväga att flytta sitt sparande, vilket kan leda till rabatt vid förhandling. Och man bör framför allt inleda en dialog med banken.

Moa Langemark framhåller att man bör utmana banken på flera områden.

– Väljer du en billig indexfond framför en dyr, aktiv fond kan det över tid handla om mer än 200 000 kronor i skillnad i avgift i ett långsiktigt sparande, säger hon till kanalen.

Svenskar aktiva bankkunder

Undersökningar har också visat att svenskar faktiskt är ganska aktiva bankkunder.

Svenskar byter bank oftare än många andra européer, har TV4 tidigare rapporterat.

38 procent av svenskarna har bytt bank de senaste fem åren, enligt en rapport från Länsförsäkringar. I EU har i genomsnitt ungefär var fjärde person bytt bank.

Dock visar undersökningen också att svenskar främst byter bank för tjänster som kort och sparande, snarare än bolån.

– Under de senaste fem åren så är det framför allt att man byter bank av kortanledningar eller fondsparande och så vidare. Men just bolåneaspekten, där drar vi oss lite mer från att faktiskt byta bank, säger Amérigo Fernández, privatekonom på SEB, till kanalen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Stenhårt besked till Putin – ”får inte tillbaka någonting”

2025 08 30

Rysslands diktator får ett stenhårt besked.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Samtidigt är Kreml och Ryssland hårt pressade ekonomiskt.

Och nu kommer ett stenhårt besked till den ryska makteliten – från EU.

Får inte tillbaka någonting

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer på lördagen med ett besked om de enorma ryska tillgångar inom unionen som EU har fryst på grund av kriget i Ukraina.

Ryssland kommer inte få tillbaka sina tillgångar – även om de skulle skriva under ett fredsavtal, rapporterar Reuters.

Åtminstone inte om de inte först betalar skadestånd till Ukraina.

– Vi kan omöjligt föreställa oss att om det finns ett vapenvila eller ett fredsavtal, att dessa tillgångar ges tillbaka till Ryssland om de inte har betalat skadestånd, säger Kaja Kallas inför ett möte med EU:s utrikesministrar i Köpenhamn, enligt nyhetsbyrån.

Enligt EU handlar det om cirka 210 miljarder euro i ryska tillgångar som har frysts.

Detta genom sanktioner som EU har infört mot Ryssland till följd av invasionen av Ukraina.

Omdiskuterade tillgångar

Ryssland kan alltså inte räkna med att någonsin få tillbaka tillgångarna, såvida de inte betalar för de skador de har åstadkommit i Ukraina.

Tillgångarna är alltså frysta, men Ukraina och vissa EU-länder har uppmanat EU att konfiskera tillgångarna och använda dem för att stödja Kyiv.

Den idén har dock avvisats av Frankrike, Tyskland och Belgien, som innehar en stor del av tillgångarna.

De menar att framtida vinster från tillgångarna har öronmärks för att återbetala stöd till Ukraina, enligt nyhetsbyrån. De har också ifrågasatt den rättsliga grunden för att konfiskera dem.

Hur dessa tillgångar ska hanteras lär debatteras under en längre tid, inte minst om det skulle bli fred i Ukraina.

”Hån mot fredsprocessen”

Rysslands attacker mot Kyiv nyligen har fått EU att vilja trappa upp pressen på Kreml.

Attackerna är ett tecken på Rysslands ovilja att nå en fredlig lösning, menar Kaja Kallas, enligt Svenska Yle.

Kallas beskriver attackerna som ett hån mot den pågående fredsprocessen.

Samtidigt har bland annat Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj försökt sätta press på Donald Trump genom att påminna honom om att hans deadline mot Putin går ut på måndag.

Då måste Putin ha gått med på ett möte med Zelenskyj – annars har Trump utlovat konsekvenser, påminner Macron och Zelenskyj.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen