UPPGIFTER: Bensin- och dieselpriset kan öka igen

2024 10 26

Priset på bensin och diesel kan komma att höjas igen – på initiativ av regeringen.

Sveriges bilister har de senaste åren bevittnat kraftiga uppgångar avseende bränslepriserna.

Men M-SD-KD-L-styret lovade sänkta priser vid bensinstationerna efter valet och så har också blivit fallet i takt med att den så kallade reduktionsplikten sänkts.

På gång

Nu kan dock priserna komma att gå upp igen erfar DN.

– Nu kan ytterligare höjningar vara på gång, rapporterar tidningen baserat på information från regeringen i veckoslutet.

Bakgrunden är att Regeringen Kristersson beslutat att tillsätta den så kallade Styrmedelsutredningen.

– Utredningen ska analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt, betonar regeringen.

– Och för att nå det långsiktiga nationella klimatmålet till 2045 samt EU-åtaganden på klimatområdet.

Svante Mandell som är miljöekonomisk chef på Konjunkturinstitutet ska hålla i utredningen.

SD säger ja

När utredningen är klar med sina slutsatser och analyser kan det bli tal om höjningar av bränslepriserna i Sverige, erfar DN.

Att bensin- och diesel ska bort – så kallade fossila bränslen – är något som även Sverigedemokraterna säger ja till.

– Fossil energi ska fasas ut och utsläppen ska ner, det är vi eniga om.

Det säger Sverigedemokraternas talesperson Martin Kinnunentill tidningen.

Två viktiga mål

Regeringens nya utredning kopplat bensin- och dieselpriset ska bland annat fokusera på två centrala områden.

– Vilka styrmedel som kan utformas för att nå Sveriges åtaganden på ett sätt som säkerställer att inte orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv uppstår, betonar regeringen.

– Hur utfasningen av fossil bensin och diesel ska kunna ske på ett acceptabelt sätt som inte får skadliga effekter för delar av landet eller samhället.

Om det blir höjda bränslepriser väntas regeringen kompensera bilisterna med stöd.

Foto: A. Aukyert

Text: Redaktionen

JUST NU: Utpekad krigsförbrytare till Ungern

2025 04 02

Den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Premiärministern anklagas för brott mot mänskligheten och krigsbrott i Gazaremsan.

Arresteringsordern innebär att alla länder som skrivit under Romstadgan för Internationella brottsdomstolen är skyldiga att gripa Netanyahu om han sätter sin fot på deras territorium.

Trots det kommer den israeliska premiärministern tillåtas besöka ett land som undertecknat Romstadgan. I dag, onsdag, väntas Netanyahu landa i Ungern – ett av hundratals länder som är skyldigt att gripa honom.

Den ungerske premiärministern Viktor Orban kommer att ignorera arresteringsordern, rapporterar AP.

Orban, som är nära allierad med Netanyahu, riktar skarp kritik mot ICC och arresteringsordern mot Israels premiärminister. 

– De blandar sig i en pågående konflikt för politiska syften, säger han enligt nyhetsbyrån.

Kan lämna

Medlemmar av Ungerns regeringen har föreslagit att landet ska lämna den Internationella brottsmålsdomstolen.

Ett förslag som kan bli verklighet inom kort.

Ungern väntas meddela att man lämnar domstolen i samband med Netanyahus besök, erfar AP.

Svarar Ungern

ICC kritiserar Ungerns beslut.

– Det inte är upp till medlemmarna i ICC att ensidigt avgöra om domstolens rättsliga beslut är korrekta. Deltagande stater har en skyldighet att verkställa domstolens beslut, säger domstolens talesperson, Fadi El Abdallah, till AP.

– Alla tvister som rör ICC:s rättsliga beslut ska avgöras i domstolen, fastslår El Abdallah

Erika Guevara-Rosas, chef vid människorättsorganisationen Amnesty International, är också kritisk.

– Ungerns inbjudan visar förakt för internationell rätt. Det bekräftar att påstådda krigsförbrytare som är efterlysta av ICC är välkomna på gatorna i ett EU-land, säger hon.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

POLISEN JUBLAR: Nya regler för 21 myndigheter

2025 04 02

En ny lag har trätt i kraft i Sverige.

Från och med nu blir 21 myndigheter samt kommuner, regioner och skolor skyldiga att lämna uppgifter till polisen som kan behövas i brottsbekämpningen.

Polisen välkomnar beskedet.

Myndigheten hoppas att informationsdelningen kommer leda till att färre barn och unga dras in i kriminalitet.

Uppgifterna till polisen ska lämnas på begäran och eget initiativ. Enligt polisen kan det röra sig om information som bidrar till att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet. Det kan också handla om uppgifter som kan behövas för att utreda eller lagföra brott.

– Man bör tänka brett när det gäller uppgifter som man ska lämna på eget initiativ. Det kan till exempel handla om ett underligt beteende hos en person, eller att någon kanske hanterar pengar på ett sätt som sticker ut. Det kan vara så enkelt som en magkänsla av att någonting inte stämmer, att man konkretiserar den och lämnar uppgiften till exempelvis Polismyndigheten, säger Åsa Torlöf, verksamhetsutvecklare vid polisens nationella operativa avdelning, Noa. 

– Det är inte en anmälan om brott utan mer att man delar med sig av en pusselbit som vi kan addera till annan information, tillägger Torlöf.

Informerat berörda myndigheter

Berörda myndigheter har informerats om hur de ska hantera den nya lagen.

Polisen har tagit fram speciellt anpassade vägledningar om hur den nya formen av uppgifter, som inte utgör en konkret brottsanmälan, kan lämnas till polisen.

Liknande vägledningar har också överlämnats till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Skolverket.

Polisen betonar att dialog och samverkan mellan skola och polis är centralt för att uppnå lagens syfte.

– Vi hoppas på att få in värdefull information som kan hjälpa oss att i tidigt skede identifiera unga som kan vara på väg in i kriminalitet. Det är ett av våra viktigaste samhällsuppdrag att hjälpas åt med detta. Vi ser framför oss att många kommer uppfatta skyldigheten även som en möjlighet att lämna uppgifter till oss i polisen. Tidigare har förutsättningarna saknats men nu finns de på plats, säger Åsa Torlöf.

Fakta: Lagen om skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter

- Myndigheterna som omfattas av uppgiftsskyldigheten i lag 2025:170 är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Fondtorgsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet, länsstyrelserna, Migrationsverket, Naturvårdsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Statens skolinspektion, Tillväxtverket, Transportstyrelsen, Utbetalningsmyndigheten, och utlandsmyndigheterna.

- I den nya lagen räknas utöver Polismyndigheten även följande till de brottsbekämpande myndigheterna; Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Myndigheterna har samarbetat under förberedelsearbetet med den nya lagstiftningen.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen