Oväntat besked om pensionärernas ekonomi – vanlig uppfattning stämmer inte

2024 10 25

En vanlig uppfattning är att pensionärer är överrepresenterade bland folk med låg inkomst.

Men det visar sig vara en myt.

Det något överraskande beskedet kommer efter att tjänstepensionsföretaget Alecta analyserat nya siffror från Statistiskmyndigheten SCB.

Tvärtom mot vad många tror är det alltså inte pensionärer som dominerar gruppen med sämst ekonomi.

– Så är det faktiskt inte. Och den vanliga uppfattningen att de sämst ställda pensionärerna skulle vara änkor och ensamstående stämmer inte heller, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, i en kommentar.

Oväntat resultat

Underlaget för undersökningen sträcker sig tillbaka till 2018. Alecta har tittat på pensionärers ekonomi och de 15 procent av svenskarna som har lägst inkomst efter skatt – oavsett ålder.

Och resultatet är alltså oväntat.

– Istället är det typiskt sett gifta pensionärer som sticker ut genom att ha de lägsta inkomsterna efter skatt, säger Staffan Ström.

Mätt individuella inkomster

En faktor sticker ut när man gjort fyndet i den nya studien.

Istället för att mäta inkomsten på hushållsnivå har man istället tittat på folks individuella inkomster.

Och det ger en helt ny bild av pensionärernas relativa ekonomi.

– När vi pratar om fattigdom i Sverige används oftast det relativa fattigdomsmåttet låg ekonomisk standard som utgår från hela hushållets inkomst. Det sättet att mäta döljer i många fall en person med låg inkomst bakom någon annan i hushållet med en klart högre, säger Staffan Ström.

han tillägger:

– Och eftersom politiska insatser för att minska fattigdomen oftast är individuella blir hushållsmåttet ganska trubbigt. Många kan ha en till synes god ekonomi eftersom de lever i tvåsamhet.

Sju viktiga slutsatser

Sammanfattningsvis drar Alecta totalt sju viktiga slutsatser utifrån de nya fynden i den senaste studien:

  1. Pensionärer är inte överrepresenterade i den grupp med lägst inkomster.
  2. Största andelen låginkomsttagare finns i åldersgruppen 20-29 år.
  3. Lägsta inkomsterna finns dock i åldersgruppen 30-50 år.
  4. Var femte kvinna ingår i gruppen med lägst inkomst medan bara var tionde man gör det.
  5. Änkor och änklingar är inte fattigare än andra.
  6. Gifta personer över 67 är överrepresenterade bland dem med lägst nettoinkomst.
  7. Det svenska offentliga stödsystemen för äldre fungerar utjämnande, vilket innebär att inkomsten i många fall ökar vid pensionering för den som varit låginkomsttagare.

Foto: R. Patel resp M. Konrath

Text: Redaktionen


Skarp kritik mot app från Google – extremt populär i Sverige

2025 08 16

En mobilapp från Google får skarp kritik för att vara missvisande.

Google Maps är en av världens vanligast appar med miljardtals användare varje månad.

Även i Sverige används den flitigt av väldigt många människor.

Nu riktar den Afrikanska unionen skarp kritik mot, bland annat, den populära kartappen från Google.

– Man kan tycka att det bara är en karta, men i verkligheten är det inte det, säger Selma Malika Haddadi från Afrikanska unionen i ett uttalande, rapporterar Reuters.

– Sådana stereotyper påverkar medier, utbildning och politik.

Ger falskt intryck

Det är användningen av Mercators världskarta från 1500-talet som nu kritiseras.

Den skapades för att användas vid navigering, och visar inte kontinenternas verkliga storlek.

Områden nära syd- och nordpolen är större samtidigt som kartan förminskar Afrika och Sydamerika.

– Den nuvarande storleken på kartan över Afrika är fel. Det är världens längsta desinformationskampanj och den måste helt enkelt få ett slut, säger Moky Makura som är vd för organisationen Africa No Filter, uppger Reuters.

Påverkar afrikanernas identitet

Den oproportionerliga kartan påverkar afrikanernas identitet och stolthet, och barnen riskerar att få en felaktig bild av den kontinent där de växer upp, framhåller Fara Ndiaye som är medgrundare till organisationen Speak Up Africa.

– Vi arbetar aktivt med att främja en läroplan där Equal Earthkartan kommer att vara den huvudsakliga standarden i alla afrikanska klassrum, säger hon.

– Jag önskar också att det ska vara den som används av globala institutioner.

Används i stor utsträckning

Mercators världskarta används fortfarande i stor utsträckning.

Den förekommer bland annat i många skolor och används av många teknikföretag.

Google Maps bytte från Mercator i webbversionen 2018, även om man fortfarande kan byta tillbaka om man föredrar det.

I Google Maps mobilapp är Mercatorkartan fortfarande standard.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


Fler och fler investerar i samma sak – ”kan få en bra vinst”

2025 08 16

En ökande trend syns i både Sverige och Finland.

2023 var inget bra år för de svenska och finska fritidshusmarknaderna.

Pandemiåren innebar en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus.

Efteråt följde stigande räntor och svag konjunktur, vilket slog hårt mot bostadsmarknaden.

Under 2024 vände trenden och under 2025 har antalet fritidshusaffärer ökat kraftigt.

– Det har funnits ett uppdämt behov. Jag skulle säga att det är en återgång till en mer normal nivå efter ett riktigt dåligt 2023, säger Hans Flink på Svensk Mäklarstatistik till DN.

Finland följer samma trend

Året första sex månader innebar en ökning på 23 procent av antalet fritidshusaffärer i Sverige.

I Finland syns en liknande trend.

Där ökade motsvarande försäljning med tio procent under sommarmånaderna maj, juni och juli.

Köper för att hyra ut

Ökningen innebär att den finländska fritidshusmarknaden stigit till en högre nivå än innan pandemiåren.

En anledning till ökningen är att många köper för att hyra ut semesterboende och på så sätt tjäna pengar på sin investering.

– Man kan få en bra vinst på att hyra ut sin stuga, eftersom också intresset för att hyra stugor är sällsynt högt och förmedlare och webbsidor gör det lätt för dem som är intresserade att hyra, säger Tuomas Viljamaa som är vd för det finska Centralförbundet för fastighetsförmedling i ett uttalande, rapporterar Svenska Yle.

Trenderna går isär

Samtidigt som antalet fritidshusaffärer steg i både Sverige och Finland går prisutvecklingen åt olika håll.

I Finland syns en liten genomsnittlig prisökning under sommarens fritidshusaffärer.

I Sverige sjönk medelpriset med två procent under året fösta sex månader, jämfört med föregående år.

– Fritidshus är inget måste för människor. De som har funderat på att sälja kan ha tänkt att ”vi får nog nöja oss med det här”, samtidigt som köparna kan tycka att det är ett bra läge, säger Hans Flink till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen