UPPGIFTER: Tung minister kan tvingas avgå

2024 10 24

– Det jag sa under det första COP-mötet var att om vi rör oss längre från Sveriges klimatmål och utsläppen ökar med mig som klimatminister, då kommer jag att avgå.

Det sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i en intervju med SR-programmet ”Klotet” i fredags.

Nu kan ministern tvingas uppfylla sitt löfte.

Ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att Sveriges utsläpp ökar kraftigt.

Enligt SCB har utsläppen från den svenska ekonomin ökat med 5,6 procent under andra kvartalet 2024 jämfört med samma period i fjol. Bland annat ökar utsläppen från hushållen, byggbranschen och transportbranschen.

– Andra kvartalet 2024 har de högsta utsläppen för ett andrakvartal sedan 2021. Jämfört med andra kvartalet 2023 har utsläppen ökat med 5,6 procent, säger Johanna Takman, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.

Kan tvingas avgå

Efter torsdagens besked höjs röster för att Romina Pourmokhtari ska stå fast vid sitt ord och avgå.

Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Elin Söderberg är en av dem.

– Att göra löften om att avgå i fall utsläppen ökar och sedan driva en politik som gör att utsläppen av ökar, det är allvarligt. SCB:s statistik visar att utsläppen ökat. Kommer Pourmokhtari att dra tillbaka sitt löfte eller verkställa det? skriver hon i ett inlägg på X.

MP:s språkrör Amanda Lind och Daniel Helldén anser att klimatministern bör avgå eller lägga om hela politiken.

– Tidöregeringens politik har lett till att utsläppen av växthusgaser i Sverige ökar. Därför finns bara två alternativ för Pourmokhtari; att ändra politiken och minska utsläppen – eller att avgå, skriver språkrören i en debattartikel i Expressen.

Har inte svarat

Romina Pourmokhtari har inte svarat på avgångskraven.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare uppgett att han har förtroende för sin minister.

Kristersson har kallat Pourmokhtari för ”den bästa klimatminister som Sverige haft”.

– Hon axlar – precis som sina statsrådskollegor – ansvaret för stora och viktiga frågor och hon gör det bra. Romina förenar saklig kompetens med ett orubbligt engagemang. Som statsminister är jag stolt över att det är hon som representerar Sverige på de stora klimatkonferenserna, framhöll statsministern i januari.

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

Säkerhetsläget i Europa är det värsta sedan andra världskriget.

Det budskapet har lyfts flera gånger från den svenska regeringen sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Förändringen har fått Sverige att agera.

I november 2024 skickades en ny variant av den uppmärksammade broschyren “Om krisen eller kriget kommer” ut till svenska hushåll.

Och tidigare i veckan meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att det bara i år har satsats 100 miljoner kronor på att kontrollera, utföra tillsyner och rusta upp skyddsrum mot kärnvapen.

Det har i dagarna väckt rubriker i den amerikanska tidningen Newsweek.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

"Förbereder kärnkraftsbunkrar"

Rubriken i Newsweeks artikel lyder “Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar”.

Tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

– Det fortifikatoriska skyddet är gott i de allra flesta skyddsrummen. Ofta är det mindre åtgärder som behöver åtgärdas när vi inspekterar skyddsrummen, framhåller MSB.

Man talar också om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, informerar myndigheten.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek nu i dagarna.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen