33-årig man och 27-årig kvinna döms till döden för att de vänsterprasslat

2021 11 07

En kärleksaffär i diktaturen Iran slutar nu med att både mannen och kvinnan ska avrättas genom att folk ska kasta stenar på dem tills de är döda.

Det rapporterar flera internationella medier.

Överlämnade videobevis

33-åringens fru blev upprörd när hennes makes vänsterprassel kom fram och larmade då polisen samt överlämnade även videobevis av hennes mans kärleksaffär. Frun bad dock om att mannen inte skulle drabbas av dödsstraff men diktaturens högsta domstol har nu beslutat att dödsstraff ändå skall utdömas till både maken och den 27-åriga kvinnan han haft en affär tillsammans med.

Svärfadern vägrar

Orsaken bakom dödstraffet är bland annat att fruns pappa – det vill säga den otrogna mannens svärfar – kräver dödsstraff. Han vägrade att gå med på sin dotters vädjan om att avstå dödsstraff.

Enligt landets lagar kan en gärningsmans dödsstraff strykas om offrets familjen förlåter den skyldige och då kan straffet istället bli fängelse eller att man helt slipper straff. Men svärfadern vägrade, uppger Daily Mail.

Förfärliga metoder

Enligt landets extrema sharialagar ska otrohet straffas med dödsstraff om utförs genom så kallad stening, det vill säga att folk kastar stenar på personen i fråga tills denna avlider. Sedan 2013 finns det dock möjlighet för rättsväsendet att använda hängning istället. Det är ännu oklart vilken metod som ska användas enligt Daily Mail.

Enligt Amnesty International avrättades 246 personer i Iran I fjol.

FN-kritik

FN:s Speciella Rapportör om bristen på mänskliga rättigheter i Iran, Javaid Rehman har redogjort för hur landet använder dödsstraff för en lång rad brott vilket går stick i stäv med internationella lagar för mänskliga rättigheter.

Landet avrättar även barn enligt rapportörens årliga FN-rapport. Läs mer om FN-rapporten här.

Foto: Unsplashed Photos


Reglerna för rut och rot ändras i dag

2025 01 02

I dag på Nyårsdagen träder nya regler ikraft för svenska folket  avseende rut och rot.

Regeringsunderlaget bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har enats om nya regler för de två populära avdragen som används av en stor del av de svenska hushållen.

Sänkningar

Rutavdraget som står för rengöring, underhåll och tvätt inkluderar bland annat städhjälp och trädgårdsarbete.

Rotavdraget står för reparation, ombyggnad och tillbyggnad och gäller inte minst bostäder och fritidshus.

De nya reglerna innebär att taket för rotavdraget sänks från 75 000 kronor per person och år till 50 000 kronor.

Finansdepartementet förklarar

Samtidigt sänks även taket för rutavdraget från 75 000 kronor per person och år till en nivå som innebär att det gemensamma taket för rotavdraget och rutavdraget blir 75 000 kronor.

Förändringen innebär med andra ord att de två separata taken för rot- respektive rutavdraget upphör.

Orsaken är att de två högre nivåerna som gällde under 2024 var bara tillfälliga.

– Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2024 för att stötta byggsektorn under den pågående lågkonjunkturen, förklarar Finansdepartementet.

Många har frågor

Att rut och rot nu sänks innebär med andra ord inte att man drar ner på satsningen rent allmänt utan att man återgår till normalläget eftersom den tillfälliga extrasatsningen undre 2024 avslutades på nyårsafton.

Skatteverket får en hel del frågor rörande rut och rot och svarar gärna på alla spörsmål.

– När du anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad kan du få rotavdrag för delar av arbetskostnaden.

– Du kan också få rutavdrag för hushållsnära tjänster som städning och trädgårdsarbete, förklarar Skatteverket på sin webbsida.

Inte materialkostnader

Material och andra kostnader, som resekostnader, ger däremot inte rätt till något avdrag.

– Rotavdraget och rutavdraget räknas ihop och är högst 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock inte vara mer än 50 000 kronor per år.

– Om du har rätt till avdraget beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort.

Man kan inte få mer avdrag än man har betalat in i skatt.

Foto: Jorik van der Schaaf

Text: Redaktionen


Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen