23 oktober 2025

Ryssland skickar kärnvapenstyrkor till Ukraina

2024 10 24

Ryska kärnvapentrupper beordras till Ukraina.

Flera ryska soldater, som tillhör de strategiska kärnvapenstyrkorna, har skickats till slagfältet.

Det rapporterar Militarnyi – en ukrainsk underrättelsesajt som bevakar kriget.

Soldaterna förväntas tjänstgöra som infanteri i Ukraina. De kommer inte ha i uppgift att hantera kärnvapen, rapporterar Militarnyi med hänvisning till ryska militäruppgifter.

Enligt sajten skickas trupperna till Ukraina för att täcka upp för enorma ryska förluster.

Brukar ljuga

Det är dock viktigt att notera att den ryska militärledningen har ljugit förut.

In i det sista hävdade Kreml att Ryssland inte planerade att invadera Ukraina, men den 24 februari 2022 korsade ryska styrkor den ukrainska gränsen.

På samma sätt har den ryska ledningen hävdat att man inte avser att använda kärnvapen i kriget.

I november 2022 avslöjades det dock att ryska generaler på den absolut högsta nivån har fört samtal om att använda taktiska kärnvapen i Ukraina.

Uppgifterna kom från välansedda New York Times. Tidningen hänvisade till två amerikanska underrättelsekällor med insyn i den ryska militärledningen.

Enligt källorna har ryska generaler diskuterat om, när och hur taktiska kärnvapen kan användas i Ukraina.

– Samtalen uppges ha skrämt Biden-administrationen eftersom de indikerar hur stor den ryska frustrationen är efter motgångar på slagfältet i Ukraina. Samtalen antyder även att Putins kärnvapenhot inte bara är tomt prat, rapporterade New York Times.

Har ändrat kärnvapendoktrinen

Utplaceringen av kärnvapenstyrkorna sker dessutom under en orolig tid.

I september meddelade diktatorn Vladimir Putin att Ryssland kommer ändra sin kärnvapendoktrin.

– Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen i händelse av aggression, även då fienden med konventionella vapen skapar ett kritiskt hot, sade Putin i samband med beslutet.

Enligt diktatorn kommer Ryssland svara med kärnvapen om de har ”trovärdiga uppgifter” på att landet kommer utsättas för en ”massiv attack med drönare, robotar eller stridsflyg”.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Få alla pengar tillbaka – helt nytt besked för semesterfirare

2025 11 03

En ny dom i EU-domstolen kan bli vägledande även för svenska turister.

Allt började med två polska semesterfirare som bokat ett femstjärnigt all inclusive-hotell i Albanien.

Resan blev dock en stor besvikelse.

Renoveringsarbeten på hotellet pågick hela dagarna och förde ett förskräckligt oväsen, det var långa köer till restaurangen och ibland tog maten slut.

Det blev för mycket för de två polska gästerna.

Turisterna vidtog rättsliga åtgärder för att få tillbaka sina pengar efter att de ansåg att hela semestern blivit förstörd.

Nu har frågan varit ända uppe i EU-domstolen.

Och där slås det fast att resenärerna kan ha rätt till full återbetalning, rapporterar norska Flysmart24 och Din Side.

Kommer inte undan

Om bristerna är så pass allvarliga att resan inte längre tjänar sitt syfte – eller rent objektivt inte längre är intressant för resenären – bör hela paketresan bedömas som felaktig, enligt domstolen.

Det innebär att arrangören inte kan komma undan med att enbart återbetala en del av priset.

– Om det huvudsakliga syftet med en tjänst går förlorat till följd av brister i tjänsten, bör köparen få full återbetalning, säger Thomas Iversen, chef för konsumenträttigheter på norska Konsumentrådet, till DinSide. 

En återbetalning ska enligt det här resonemanget då gälla även om delar av erbjudandet levererades enligt plan.

LÄS OCKSÅ: Glädjebeskedet: “55 000 kronor billigare för husägare”

Uppmaningen: kräv full återbetalning

Anledningarna till en förstörd semester kan vara flera. Ett byggarbete, som i fallet med de polska turisterna, kan vara ett skäl. Att boendet inte matchar annonsen kan vara ett annat.

– Människor som upplever att deras semester blir förstörd bör försöka kräva full återbetalning, konstaterar Thomas Iversen efter EU-beskedet.

Enligt Europadomstolen ska researrangören inte kunna undgå ansvar såvida inte orsakerna till problemen beror på tredje part.

Felen måste också bedömas vara oförutsedda och oundvikliga för att ansvar inte ska kunna utkrävas.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto G. Tischler

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

USA uppges ha riktat personliga hot mot europeiska förhandlare.

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen