Det är Kronofogden som varnar för att många riskerar att bli skuldsatta.

Detta på grund av det nya system för elöverföring som införs i slutet av oktober.

Systemet väntas leda till att elen blir dyrare för många svenskar.

– Just nu är det väldigt många hushåll som kämpar med ekonomin, så varje höjning av priserna kan spela roll om man inte har de ekonomiska marginalerna, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden, till SR.

Stor ökning av skulder

Elpriserna har varit ett hett diskussionsämne de senaste åren.

Hos Kronofogden såg man att obetalda skulder i form av elräkningar började öka 2022.

– För att vi hade ju stora elprishöjningar, samtidigt som vi hade inflation och räntehöjningar som spelade roll. Och det gjorde att ju att vi fick en stor ökning av elskulder inskickade till Kronofogden, säger han till radiokanalen.

Det finns en stor risk att ännu fler får problem med att betala räkningen när det nya systemet införs.

Detta trots att många prioriterar elräkningen väldigt högt.

– Man prioriterar hyran, man prioriterar el och man prioriterar mat. Men varför elräkningar skickas in – alltså då har det gått väldigt långt, när en elräkning ska skickas in. Pengarna räcker inte till helt enkelt, i slutet av månaden, säger Davor Vuleta.

”Sverige jätteförlorare”

Det nya systemet för elöverföring kan leda till en prischock för en majoritet av hushållen, har Aftonbladet tidigare rapporterat.

Systemet, som införs den 29 oktober, har till syfte att öka överföringen av el inom och mellan de nordiska länderna, skriver tidningen. På så vis vill man få mer förnybar el i näten.

Det nya systemet ska jämna ut priserna i Europa. Men Sverige blir då en förlorare.

Elmarknadsexperten Mats Nilsson, som är docent i nationalekonomi, är djupt kritisk till det nya systemet och menar att Sverige kommer att förlora på det.

– Norge är den enda stora vinnaren. Danmark är plus minus noll, Finland är lite minus. Men Sverige är jätteförlorare, säger han till Aftonbladet.

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari 2025 som en del av den automatiska uppräkningen – den högsta höjningen på nio år.

Men glädjen tycks vara kortvarig.

På tisdagsmorgonen kommer nämligen ett oväntat bakslag.

Det är organisationen SPF Seniorerna som slår larm om en kalldusch för såväl befintliga som framtida pensionärer.

Man pekar på konsekvenserna av “lappande och lagande” från politikens håll för att mildra en över lång tid utebliven höjning av den inkomstbaserade allmänna pensionen.

– Den allmänna pensionen har inte förstärkts. Istället har det lappats-och-lagats med skattelättnader, inkomstpensionstillägg och höjd garantipension. Resultaten har uteblivit och flera allvarliga effekter har uppstått som följd, framhåller SPF i en ny rapport.

"Lönar sig inte att arbeta"

SPF framhäver vidare att det numera inte “enbart är inbetalade avgifter och arbetslivsinsatser" som avgör pensionen för många äldre.

Drygt sju av tio pensionärer har istället statliga bidrag i form av garantipension och/eller inkomstpensionstillägg.

– Arbetets betydelse för pensionens storlek blir marginell för många, det lönar sig inte att arbeta för sin pension för tre av fyra av dagens och framtidens pensionärer, betonar SPF och tillägger:

– Detta beror främst på höjningen av garantipensionen samtidigt som inkomstpensionen inte har förstärkts. Således är det tveksamt om livsinkomstprincipen och principen om att systemet ska bygga på arbete kan sägas gälla för majoriteten seniorer.

Vill ändra pensionssystemet i grunden

I rapporten ifrågasätts även principen om ett pensionssystem fristående från statsfinanserna levs upp till längre.

Det har enligt SPF kostat 56 miljarder kronor från just statsfinanserna att komma till rätta med försvagningen av allmän pension sedan 2020.

– Olika bidragsåtgärder och lappande-och-lagande bör nu ha kommit till vägs ände som verktyg för att stärka pensionerna. En högre inkomstbaserad allmän pension genom höjd avgift till 18,5 procent skulle kosta omkring 25 miljarder kronor att genomföra. Det är dags att renovera och utveckla pensionssystemet, understryker SPF.

Organisationen föreslår nu att göra om pensionssytemet i grunden med högre pensionsavgit genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstbaserad allmän pension.

Man vill även se över grundskyddet.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen