Två västländer överväger att skicka soldater till Ukraina

2024 10 22

Tiotusentals nordkoreanska soldater är på väg till Ukraina för att delta i Rysslands anfallskrig.

Det uppger både den ukrainska och sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Uppgifterna får två Natoländer att höja tonläget.

Under tisdagen öppnar baltstaterna Litauen och Estland för att skicka marksoldater till Ukraina, som ett svar på den nordkoreanska eskaleringen. 

Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis vill återuppta diskussionen som Frankrikes president Emmanuel Macron iscensatte i februari.

– Det finns ingen konsensus om att officiellt stödja några marktrupper. Som sagt, ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner, sade Macron.

Landsbergis vill väcka liv i diskussionen med anledning av de nordkoreanska truppförstärkningarna.

– Om informationen bekräftas måste vi återgå till ”stövlar på marken” och andra idéer som Macron föreslagit, säger utrikesministern till Politico.

Ex-generalen: Måste finnas på bordet

Den estländska EU-parlamentarikern Riho Terhas driver samma linje som Litauens utrikesminister.

Terhas uppmanar sina EU-kollegor att omvärdera situationen.

– Det är viktigt att det åtminstone finns om ett alternativ, säger han om att skicka soldater till Ukraina.

Terhas, som var befälhavare för Estlands väpnade styrkor från 2011 till 2018, anser att det är viktigt att hålla dörren öppen.

– Varje gång vi pratar om stövlar på marken i Ukraina gör det Putin mer osäker om var konflikten är på väg – och det är bra, säger han till Politico.

Madis Roll, rådgivare till Estlands president Alar Karis, har även öppnat för att skicka trupper till Ukraina.

– Diskussioner pågår. Vi bör titta på alla möjligheter. Vi bör ha ett öppet sinne när det gäller vad vi kan göra, sade han i maj.

Säger blankt nej

Förslaget om att skicka marktrupper till Ukraina har väckt hårt motstånd – både inom Nato och EU.

Tyskland är ett av flera länder som säger blankt nej.

Förbundskansler Olaf Scholz har lovat att inga Nato-trupper ska utplaceras i Ukraina.

Foto: M Doré

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen