Sverige rasar 14 placeringar – sämst i Norden

2024 10 21

Sverige rasar på en prestigefull internationell ranking.

Nu är man sämst i Norden på ekonomisk jämlikhet.

Detta efter att ha tappat totalt 14 placeringar på fyra år i det globala jämlikhetsindexet Commitment to Reducing Inequality Index, visar nya siffror från organisationen Oxfam.

Sverige ligger nu på plats 24 eftet att ha dalat fyra placeringar senaste två år åren och är därmed sist av alla skandinaviska länder.

– Tyvärr konstaterar Oxfam att Sverige under flera decennier misslyckats med att minska ojämlikheten. Och politiken som förs just nu gör att klyftorna fortsätter att öka, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare för Oxfam Sverige, i en kommentar.

Pekar ut statsbudgeten

Oxfam pekar specifikt ut den senaste statsbudgeten som ett “tydligt exempel på hur regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar de som redan har råd”.

– Ojämlikhet leder till otrygga samhällen, där missnöje gror och tilliten människor emellan minskar, säger Suzanne Standfast.

Anledningen till att Sverige backar handlar enligt Oxfam framför allt om förändringar i skattepolitiken.

Man menar att regeringen under två års tid misslyckats med att omfördela till de mest utsatta i samhället, bland annat genom sänkt marginalskatt.

– Den nuvarande skattepolitiken gynnar de allra rikaste, medan de som lever i fattigdom behöver bära den största bördan, säger Suzanne Standfast och tillägger:

– Det leder till att resurserna koncentreras hos ett fåtal, samtidigt som vanliga medborgare kämpar med stigande levnadskostnader och minskad tillgång till viktiga välfärdstjänster. Detta beror i stor utsträckning på bristande skattesystem och nedmonterad välfärd.

Regeringen: Måste öka tillväxten

Enligt Oxfam följer Sverige en oroande trend. Man pekar på att nio av tio länder i indexet driver politik som troligen kommer att öka nivåerna av ojämlikhet. 

En återspegling av en tuff ekonomisk tid i hela världen, menar organisationen som bland annat vill se en ny förmögenhetsskatt för att jämna ut ojämlikheten.

Regeringen har tidigare framhållit att en sänkt marginalskatt är motiverad med skälet att det bedöms öka tillväxten.

– För att öka tillväxten måste det löna sig bättre att arbeta, utbilda sig och vara strävsam. Sverige har idag bland de högsta marginalskatterna i världen, vilket både OECD och Produktivitetskommissionen poängterat hämmar viljan att utbilda sig. Det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och trygghet, förklarade Finansdepartementet i september.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen